Svenska halvledarföretag får för lite uppmärksamhet

Det känns som att yrkesstoltheten inom svensk elektronikindustri har vuxit. Det pratas konstant om halvledarkomponenter i nyhetsrapporteringen. Allmänheten verkar mer och mer på det klara att elektroniken är avgörande för en rad olika funktioner Svensk halvledarindustri lever, utan tvekan, men kanske inte i lika stor omfattning som i andra delar av världen. Vi har varken motsvarigheter till TSMC eller GlobalFoundries, eller någon produktionskapacitet av motstycke. Men design och utveckling, däremot, är vår verkliga spjutspets. Det som görs här på hemmaplan ger skäl nog att slå sig ett par extra lag för bröstet. Magnus Svensson, programchef för Smartare Elektroniksystem, är en av personerna bakom en kartläggning av Sveriges samlade halvledarindustri. Bakgrunden till initiativet är ganska enkel. – Vi har tidigare gjort en kartläggning av hela elektronikbranschen. Och när diskussionen om halvledarbrist och komponentbrist dök upp i år ville vi ta reda på vad som görs i Sverige. Vi tog den totala kartläggningen och gick igenom vilka företag som är med i det vi kallar för ekosystemet runt halvledare, berättar Magnus för Evertiq efter en presentation av kartläggningen i Lund. Kartläggningen har fått en bra respons sedan lanseringen och har skapat ett stort engagemang. Ett kvitto på det är att den har gått från 83 företag till att i dag täcka in 106, berättar programchefen. – Det har varit ett jättestort intresse, både från media och inte minst företagen. Det är många som har hört av sig och man nämner inte enbart sitt egna företag, utan även andra företag, berättar Magnus. Tanken med kartläggningen är att även skapa en uppmärksamhet på högre ort och hos beslutsfattare. Det har lett till att näringsdepartementet har visat ett intresse, likaså Business Sweden, som startat upp Semiconductors by Sweden Alliance. – Det är jätteviktigt. Dels att kunna visa upp att här finns faktiskt en grupp företag i tillräcklig storlek, och att det finns en anledning att ge dem mer uppmärksamhet. Samtidigt är många av företagen vi har hittat ganska små och har kanske inte förmågan att visa upp sig. Någon måste hjälpa dem, åtminstone med hur man ska göra. Till exempel finns det ett antal europeiska alliansinitiativ som kan vara nyttiga. Och en viktig del i detta är att få näringsdepartementet och deras myndigheter med på båten och att de förstår hur viktiga företagen är, förklarar Magnus. Kartläggningen omfattar företag allt i från mikro- och nanoelektronik, effektsnål elektronik, avancerade material, ASICs och integrerade kretsar. En överhängande majoritet är koncentrerade till landets södra del, medan en handfull är baserade längre uppåt i landet. Magnus känsla är att det kan dölja sig fler företag. – Vi har nog täckt de allra flesta som arbetar med material- och utrustningsutveckling. Men det finns säkert en hel del kvar, framför allt inom konstruktion, säger Magnus. Har ni kunnat se hur stor del av företagen som är grundade i Sverige? – Jag skulle påstå att näst intill hundra procent av de här företagen är av svensk börd. Sedan är det ganska många av dem som har blivit uppköpta och i dag har utländska ägare, säger Magnus. Hur går dina känslor av att presentera materialet inför elektronikindustrin? – Det är kul att kunna visa upp något som gör nytta, men det huvudsakliga målet är att svenska företag ska komma i kontakt med utländska partners. Det här är företag som får mindre uppmärksamhet än vad de förtjänar, avslutar Magnus Svensson.