Sinf: Dyster barometer kräver snabbfotad politik
Sinf nya underleverantörsbarometer visar att hela 80 procent av underleverantörerna ser sämre tider framöver – det är en kraftig ökning från 56 procent förra kvartalet.
Det går snabbt nu menar Sinf och pekar på att stora investeringar krävs i närtid för teknikomställningar, samtidigt som vi har galopperande elpriser, kraftig inflation och en vikande konjunktur.
– Det är en mycket tydlig inbromsningssignal. Underleverantörerna har haft höga orderflöden men kämpar fortfarande med materialbrist, långa, dyra leveranstider och problem med att hitta arbetskraft säger Sanna Arnfjorden Wadström, vd på Svensk Industriförening, i ett pressmeddelande.
Det behövs en långsiktig handlingsplan och snabba beslut i närtid
Barometern visar att 86 procent av de underleverantörer som ser lågkonjunkturen komma, bedömer att den kommer inom ett år och förväntar sig att den varar länge, mer än ett år. Samtidigt dyker förväntningarna på en ökad orderingång från 41 till 32 procent sedan förra kvartalet. De än dystrare siffrorna är att andelen företag som ökar sin lönsamhet fortsätter att minska, från 34 till 27 procent.
– Underleverantörerna får jobba hårt för att få fram material, något som äter tid och kapital ur verksamheten. 61 procent uppger att de nu drabbas av materialbristproblematiken vilket är fortsatt höga siffror. Till de långa och kostsamma leveranstiderna har de höga elpriserna tillkommit. Det är en komplex och mycket oroande situation. Dessutom slår tillgången på arbetskraft ytterligare rekord, 69 procent uppger nu att de har problem, säger Sanna Arnfjorden Wadström.
Wadström fortsätter och förklarar att samtidigt som man brottas med dessa problem så förväntas företagen dessutom investera och teknikutveckla, automatisera och ställa om.
–Till det behövs kapital som äts upp av dessa faktorer. Det är djupt oroande att andelen företag som ökar sin lönsamhet fortsätter att minska, säger Sanna Arnfjorden Wadström.
Sinfs underleverantörsbarometer visar att 83 procent av företagen menar att konkurrenskraften skulle öka med mer digitalisering och automation. Samtidigt har de lång väg att gå då 55 procent uppger att man har en produktion som är automatiserad/digitaliserad till 30 procent eller lägre.
Man är dock inte främmande mot att ta sig an det nya då nyfikenheten på ny teknik har ökat, 43 procent uppger att de vill lära sig mer om AI, att jämföra med 36 procent för ett år sedan. Ungefär en fjärdedel av företagen, 23 procent har automatiserat/ digitaliserat produktionen med 60 procent eller mer, vilket är en ökning med 4 procent jämfört med mätningen för ett år sedan.
– Teknikförflyttningen går åt rätt håll och intresset för ny teknik som till exempel AI ökar i takt med att kunskapen ökar. Samtidigt har de mindre företagen inte samma muskler för utveckling och investeringar som storföretagen och här är marginalerna avgörande för att ha råd att teknikinvestera och utveckla verksamheten. Här behöver företagen investeringshjälp för att våga ta dyra och livsnödvändiga investeringsbeslut, förklarar Sanna Arnfjorden Wadström.
Omställningsstudiestödet behöver utgå från företagens behov
Energipolitiken tas upp som den i särklass viktigaste valfrågan inför valet av underleverantörerna. För att stärka upp inför sämre tider försöker företagen aktivt handla inom en rad områden. 18 procent fokuserar på att stärka kassan, 12 procent arbetar i huvudsak med att öka antalet kunder och 9 procent lägger fokus på sälj- och marknadsföringsinsatser. 10 procent ser över organisationen och befattningar.
– Företagen har gjort stora insatser på en svårnavigerad marknad i flera år. Men nu hopar sig orosmolnen och företagen behöver en regering som agerar på elpriserna och satsar långsiktigt. Dessutom behövs kunskapsstöd i elbesparingsåtgärder. En stor satsning behövs på tillgång till billigt investeringskapital för de små och medelstora företagen där idag både Almis företagslån och banklån är för kostsamma för de stora investeringar som krävs. Här behöver kommande regering agera snabbt samtidigt som omställningsstudiestödet behöver utgå från företagens behov istället för individen. Det är en viktig del i kompetensbristproblematiken på arbetsplatserna och de stora kunskapsbehoven i företagen, avslutar Sanna Arnfjorden Wadström.
