Sveriges elbehov kan dubblas till år 2035

Utredningen tittar på strategiskt viktiga frågor för samhällets elektrifiering, bland annat framtida elbehov och elsystemets kapacitet, infrastruktur för laddning och vätgas, utbyggnadstakten för elnät och elmarknadens utveckling.

"Elektrifieringen av samhället är en historisk strukturomvandling som påverkar i princip alla delar av samhället. Den skapar stora möjligheter till hållbar utveckling för klimatet och till att skapa nya jobb i innovativa och konkurrenskraftiga svenska företag," säger Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten.

På lång sikt väntas elbehovet öka i spannet 210 till 370 TWh till år 2045. Det stora spannet, menar man, beror på att det framtida behovet beräknats på olika möjliga scenarios för samhällsutvecklingen och den stora potentiella effekten av ett antal planerade stora industrisatsningar som ännu ligger i framtiden.

På kort sikt ligger ett ökat elbehov i det övre spannet på 280 TWh till år 2035, en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh. Det innebär enligt rapporten behov av en historiskt snabb utbyggnadstakt av elproduktion och elnät för att möta ett snabbt ökande behov.

Utmaningar som lyfts fram - och som måste lösas för att säkra produktion och distribution i nivå med ett elektrifierat samhälles behov - är bland annat acceptansfrågan för både ny produktion och nya elnät. 

För att skapa förutsättningar för omställningen behöver ledtiderna i alla processer kortas. Elmarknaden behöver utvecklas för att säkerställa en välfungerande marknad. Samtidigt ställer detta "mycket stora krav" på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas.

"Sverige har goda möjligheter att möta framtidens ökande elbehov. Utmaningarna ligger i att som samhälle hantera intressekonflikter, skapa de spelregler och ta de beslut som är nödvändiga för vägvalen i klimatomställningen," fortsätter Robert Andrén i pressmeddelandet. 

Uppdraget har utförts av Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen, Svenska kraftnät och Trafikverket i samverkan med en rad berörda myndigheter.

"Att arbetet sker gemensamt med ansvariga myndigheter i Sverige, och att även andra intressenter har bidragit, är en viktig styrka vilket bidrar till att vi nu har goda förutsättningar att stötta och undanröja hinder för en omställning som berör alla delar av vårt samhälle," säger Maria Westrin, enhetschef för Energimarknader vid Energimyndigheten.

Fram till 2035 bedöms landbaserad vindkraft stå för den största delen av ny elproduktion, till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft.