Det kan bli kostsamt att missa slutprovning av de regulatoriska kraven

Att misslyckas vid första försöket kanske inte låter allt för grovt, alla kan självklart fela. Men när ett misslyckande också inkluderar en försening av produktlanseringen på i snitt två månader, ökade kostnader – ja, då börjar det faktiskt bli lite mer problematiskt.

Varför händer då detta? Fredrik Hirn, som till vardags jobbar hos Intertek – en leverantörer av just kvalitetssäkrings-, provnings- och certifieringstjänster – menar att en bov i dramat är en allt komplexare kravbild kring produkterna. Utöver det måste man tyvärr lägga till bristande kunskap hos tillverkarna.

– Kraven för att testa olika produkter har ökat markant under de senaste 20 åren. Låt oss ta en tvättmaskin som exempel. När tvättmaskinen var en enklare mekanisk produkt krävdes det cirka 50 testtimmar för ett godkännande. Idag pratar vi om en smart produkt som många gånger är uppkopplad och har en massa olika funktioner, komplexiteten har ökat markant och det krävs ungefär 400 testtimmar för en tvättmaskin idag, berättar Fredrik för Evertiq.

Dessutom, menar Fredrik, har världen har blivit mindre harmoniserad under de senaste 10 åren. Protektionismen har ökat, och det gör att allt fler länder går utanför de internationellt överenskomna standarderna och lägger till egna krav, säger han.

Varför tror du att kunskapen om dessa testkrav är så, till synes, bristfällig?

– Det spontana svaret är att många som jobbar med produktutveckling inte är så insatta i den regulatoriska biten. Fokus ligger på innovation, på funktionalitet och features och att försöka skilja sig från konkurrenten. Då är det lätt att denna bit hamnar lite i skymundan, trots att den faktiskt är lika viktig.

På listan över de främsta anledningarna till att en produkt inte klarar slutprovningen, finns enligt Fredrik EMC-problem, olika former av komponentgodkännande där specifikationen kan vara bristfällig och att dokumentationen inte håller måttet. I värsta fall kan det hela leda till en total omkonstruktion, vilket blir både tidskrävande och dyrt samtidigt som produkten riskerar att bli omsprungen av en konkurrent.

Större företag tenderar att ha mer resurser att lägga på den regulatoriska biten, och lyckas därmed ofta bättre. Men säger samtidigt att det självklart inte finns några felfria företag – även de stora drakarna kan göra fel. Men oftast är det då mindre korrigeringar som behöver göras.

Billigare produkter och sådana som vi ofta kan hitta i kampanjer eller under specifika säsonger –tänk blinkande ljusslingor under juletider – sticker ut bland de som fallerar mest frekvent vid första försöket. Dessa produkter har kort livslängd och drivs oftast av design och lågt pris snarare än ett fokus på att hålla sig inom regulatoriska ramar.

Det som Fredrik efterlyser är en större medvetenhet av att den regulatoriska biten existerar, och att man bör jobba proaktivt med detta.

– Man måste ta höjd för det här och lägga in det i produktplaneringen och -utvecklingen. Det måste också finnas en medvetenhet om att produktcyklerna blir allt kortare, och därmed blir förseningar allt mer kritiska.

Under samtalet riktas det även viss kritik mot ingenjörsutbildningar. Fredrik säger att det i princip inte finns någon ingenjörsutbildning som inkluderar kurser inom detta ämne.

– Av den anledningen har vi bjudit in oss själva till universitet som gästföreläsare inom produktutveckling och konstruktion. Slutsatsen är att kunskapen inte är något man får med sig från utbildningen, utan något man får lära sig på jobbet.

Fredrik Hirn, som kommer att lyfta ämnet djupare under en presentation på Evertiq Expo i Malmö den 16 maj, säger att en av anledningarna till varför Intertek föreläser om just detta är för att man vill att ledningsgrupperna bland produktägarna ska reagera och agera.

– Vi vill lyfta denna problematik till ledningsnivå för att företagen ska kunna undvika problematiken och de risker och kostnader som följer.

Fredrik använder en modell som utgår från ett typföretag  Ett sådant företag skulle enligt Interteks beräkningar kunna minska sina ingenjörskostnader med 4 procent och samtidigt öka intäkterna med 2 procent – enbart genom att lägga mer krut på att arbeta proaktivt med regulatoriska krav, vilket enligt Fredrik skulle ge en ordentlig effekt på lönsamheten.