Sverige behöver fler ingenjörer

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen publicerade nyligen en video som beskriver ingenjörernas roll i Sveriges historia – och framtid. Filmen visar mycket som ger anledning för svenskar i största allmänhet att sträcka på ryggen då stora globalt viktiga innovationer med svensk härkomst lyfts fram. Sen kommer vi till avsnittet ”Ingenjörerna och framtiden” och orden ”nu behövs ingenjörerna mer än någonsin” yttras. Det är helt sant, gårdagens ingenjörer har bidragit till att skapa dagens värld, och det är dagens och morgondagens ingenjörers uppgift ta ställning till möjligheterna med AI och tackla den gröna omställningen av industrin. Men inom elektronikindustrin råder det just nu svår kompetensbrist. Enligt en debattartikel från Smartare Elektroniksystem har fler än åtta av tio teknikföretag svårt att hitta rätt anställda.

Olle Hulteberg och Anna Wibom, ordförande respektive programchef för Smartare Elektroniksystem, lyfter det faktum att det i Sverige råder en relativt bred politisk konsensus gällande klimatfrågans betydelse. Dock så ser man inte det förväntade genomslaget av en sådan enighet när det kommer till den konkreta hårdvara som krävs i klimatomställningen.

Man lyfter vikten av förnybar el, energistyrning, elfordon och laddinfrastruktur när det kommer till den gröna omställningen och pekar ut den gemensamma nämnaren i dessa – smarta inbyggda elektroniksystem.

Som Teknikföretagen skriver har svenska ingenjörer sett till att landet blivit ett innovationsland i toppklass, men för att vi ska behålla vår topplacering behöver vi nya ingenjörer.

Teknikföretagen har tidigare påpekat att teknikindustrin utgör en bas för svensk tillväxt. Industrins andel av BNP är cirka 20 procent och för varje direkt jobb inom industrin skapas ytterligare 1,2 jobb i underleverantörsledet.

SEB skriver att arbetsgivarna under flera år har uttryckt att det varit brist på yrkeserfarna ingenjörer och andra personer med teknisk kompetens. Enligt SCB:s beräkningar kommer det år 2030 saknas cirka 50 000 ingenjörsutbildade.

Samtidigt antas denna brist till viss del kunna kompenseras av personer med närliggande kompetens – personer med högskolepoäng motsvarande minst två års studier inom teknikområdet men som saknar examen, samt personer med en eftergymnasial icke-ingenjörsutbildning inom teknik och tillverkning. Men om 40 procent av bristen kan täckas av sådana personer återstår det fortfarande en brist på cirka 30 000 ingenjörsutbildade, främst gymnasie- och högskoleingenjörer.

Det här är problem som slår mot svensk industri och innovation. Något som Olle Hulteberg och Anna Wibom menar ”slår rakt mot Sveriges gröna ambitioner.”

Smartare Elektroniksystem föreslår fyra åtgärder för att hantera utmaningen. Först, underlätta för internationell kompetens. Sverige har exempelvis många utländska teknikdoktorander, men bara runt hälften stannar kvar efter examen. Man vill även öka samarbetet mellan industri och akademi. En tredje åtgärd skulle vara att stimulera kompetensutveckling i näringslivet. Men kanske viktigast av allt är att börja redan i grundskolan för att tidigt väcka elevernas teknikintresse.

När industrin växer kan det många gånger gå väldigt fort. Om vi tittar på exempelvis den amerikanska halvledarakten som ska stimulera utbyggnaden av den inhemska halvledarindustrin så har denna genererat flertalet enorma projekt. Men det betyder också att USA står inför en betydande brist på teknikarbetare inom halvledarindustrin. Enligt en studie från Semiconductor Industry Association (SIA), i samarbete med Oxford Economics, räknar man med att USA står inför en betydande brist på tekniker, datavetare och ingenjörer, med en beräknad brist på 67 000 av dessa arbetare inom halvledarindustrin år 2030.

Kort sagt, bristen på just ingenjörer är ett hinder för utvecklingen av industrin, landet och framtiden.