Sverige och rymden - nu händer det saker

Totalt tillbringade Christer 26 dygn och 17 timmar i rymden under sina två resor till den internationella rymdstationen ISS. Under denna tid blev han också historisk med sina fem rymdpromenader som totalt tog 31 timmar och 54 minuter. Tidigare hade endast amerikanska och ryska medborgare genomfört fler än tre rymdpromenader.

Den första resan skedde som sagt 2006, den 9 december. Målet var ISS, vilket är en resa upp på cirka 400 kilometers höjd. Jobbet som skulle göras var att fortsätta att bygga klart den internationella rymdstationen under två planerade rymdpromenader – men det skedde en tredje oplanerad rymdpromenad.

2009 var det dags igen att spänna fast sig i stolen och för en andra gång ta sig upp till ISS. Denna gång med två specifika uppgifter, skriver rymdstyrelsen. Christer och hans kollegor skulle nämligen installera en 820 kilo tung ammoniaktank, den största massan som någonsin flyttats av astronauter under rymdpromenad, samt två nya GPS-antenner på utsidan av ISS. Det var under denna resa som han blev historisk som rymdfarare, med två ytterligare rymdpromenader under bältet.

Varför det är viktigt med en livskraftig svensk rymdindustri.

– För att Sverige ska fortsätta att vara en ledande teknik- och industrination måste vi utveckla även i rymdområdet, vilket börjat växa mycket snabbt de sista åren. Den global ”rymdomsättningen” väntas gå från drygt 450 miljarder dollar i dag till över en biljon dollar under 2030-talet. Tjänster från satelliter i rymden blir allt vanligare och alla verksamheter bör titta på dess möjligheter. Samtidigt är det snart verklighet med tidigare ren science fiction, som stora solenergitransformatorer i rymden och gruvbrytning på asteroider. Om Sverige inte ska halka efter, även utanför direkt rymdverksamhet, behövs en livskraftig inhemsk rymdindustri, säger Christer Fuglesang till Evertiq.

Hur skulle du säga att Sverige står sig som rymdnation internationellt?

– Sverige är tekniskt mycket bra med hög kompetens, både inom industri och akademi. Vi har även en unik tillgång med Esrange som nu är redo att sända upp satelliter – så fort det finns raketer tillgängliga. Men vi är långt från vår potential vilket beror på att det varit svalt intresse under flera decennier från statens sida att stimulera rymdverksamheten samtidigt som klassisk industri och investerare inte brytt sig mycket heller. Men nu händer det saker. Ett tydligt bevis på det är att stat och industri har gått ihop tillsammans för att finansiera en rymdresa för Marcus Wandt till ISS, planerad i januari 2024, där han flyger i Esas regi. Det har även dykt upp nya investerare för att hjälpa start-ups inom rymdområdet, som Rymdkapital. Det ser ljust ut nu för framtiden, förklarar Fuglesang.

Under Evertiq Expo Göteborg den 20 september 2023, har Evertiq valt att lägga extra fokus på den svenska rymdindustrin. Av denna anledning kommer flera bolag från den svenska rymdindustrin att finnas på plats och Christer Fuglesang kommer även att vara med och hålla en presentation på scenen under dagen.

Hur gick tankarna egentligen när du för första gången satt i sätet och hörde nedräkningen för uppskjutningen börja?

– Lite pirrigt var det förstås, men mest var jag bara förväntansfull. Och hoppades att varken väder eller teknik skulle sätta stopp i sista sekund, vilket ofta hände vid rymdfärjestarter.

När Christer Fuglesang andra och sista rymdfärd var avslutat och livet som en astronaut på fast mark tog vid fortsatte Christer att arbeta med rymdfrågor. Först på den europeiska rymdorganisationen Esas teknikcenter European Space Research and Technology Centre i Nederländerna. Idag jobbar han som professor i Rymdfart på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm samt som rymdrådgivare åt Saab.