Annons
Annons
Annons
Annons
© KTH
Teknik |

KTH hårt pressat ekonomiskt – ser över lokaler

KTH skulle behöva minska sina årliga lokalrelaterade kostnader med drygt 150 miljoner kronor. Lärosätet ser över möjligheterna för att omlokalisera sin verksamhet och att koncentrera den till färre campus.

Enligt artiklar och dokument publicerade på KTH:s intranät pågår det en översyn av lärosätets campus, den ena i Kista och de andra i Södertälje och Flemingsberg, och om det är möjligt att flytta dessa till KTH:s campus på Valhallavägen.

Ekonomin uppges ha varit startskottet för översynen, bland annat att minska lokalkostnaderna genom effektivare utnyttjande av lokaler. Men översynen sägs handla lika mycket om kvalitativ utveckling av den egna forskningen och utbildning för framtiden.

”Givet det ekonomiska läget finns det ett akut behov av att minska kostnaderna inom KTH och då kanske i första hand lokalkostnaderna. Ett sätt att göra det är att omlokalisera verksamhet och att koncentrera den till färre campus,” lyder ett citat ur en SWOT-analys från den 31 maj.

Enligt en avrapportering från den 27 september som Evertiq har tagit del av framgår det att ”andelen lokalrelaterade kostnader för KTH:s egen verksamhet uppgick till 16,8 procent 2022. I budget 2023 beräknas de uppgå till 18,4 procent. För att vara i nivå med universitetsstyrelsens mål skulle de årliga lokalrelaterade kostnaderna behöva minska med ungefär 150 miljoner kronor.”

Flyttar möjliga, men...

KTH ser positivt på möjligheterna att flytta över verksamheterna i både Södertälje, Kista och Flemingsberg till Valhallavägen. Rörande Kista, som undervisar cirka 800 heltidsstudenter, skulle man bland annat få bukt med en hög arbetsbelastning för lärare i Kista. Vidare fördelar är ett sammanhållet campus där man kommer varandra närmare, samt lägre kostnader då stängning av Kista campus ger möjlighet att säga upp hela byggnader till extern hyresvärd.

”KTH har tillräckligt mycket lokaler på KTH Campus för att det ska gå att flytta personalen från Kista till KTH Campus,” står det i avrapporteringen.

Men det finns ett slags ”men”.

”I dagsläget har dock EECS [Skolan för elektroteknik och datavetenskap, red. anm.] inte möjlighet att inom sina lokaler på KTH Campus inrymma de tre avdelningar som idag är placerade i Kista. Två av tre avdelningar bedöms kunna flytta till EECS nuvarande lokaler men för den största avdelningen i Kista saknar EECS idag egna lokaler,” fortsätter dokumentet.

Och det som på sätt och vis ”sätter käppar i hjulet” för detta är Electrumlaboratoriet, framlyft som KTH Kistas ”nav för KTH:s forskning och samverkan kring halvledare”.

”Electrumlaboratoriet är en unik resurs för forskning och undervisning inom halvledarteknik. Dock domineras användningen idag av företag. 50 % av användarna kommer från akademin (främst KTH) och de står för drygt 20 % av den registrerade tiden i renrummet,” står det i dokumentet.

Labbet bedöms som särskilt komplex och skulle föra med sig stora konsekvenser om den vore separerad från EECS. Analysen från i maj säger att en världsledande infrastruktur inom halvledarområdet kan gå förlorad utan kontakt med EECS. Innovation i samverkan med näringslivet riskerar att avstanna. Forskningen inom halvledarteknik kommer drabbas hårt och indirekt läggas ned. Svårighet att genomföra vissa kurslaborationer gällande avstånd och schema lyfts även fram.

Enligt avrapporteringen finns två huvudsakliga inriktningar för KTH:s verksamhet i Kista.

”Den ena är att avveckla den akademiska verksamheten i Kista och flytta den till i första hand KTH Campus. Givet utbildningsutbudet i Kista är den andra huvudinriktningen att det både behövs en kraftig satsning på att nyrekrytera lärare för att komma till rätta med arbetssituationen för dem som idag undervisar på de utbildningar KTH har i Kista och att försöka bryta den negativa utvecklingen av den akademiska användningen av Electrumlaboratoriet. Hur detta ska göras måste utredas men klart är att det kräver betydande satsningar på nya områden genom omfattande nyrekryteringar och anpassning och utveckling av laboratoriet.”

Den kritiska frågan, menar man, är därmed hur utvecklingstrenden för den akademiska användningen ska kunna brytas i Electrumlaboratoriet och den långsiktiga finansieringen av Electrumlaboratoriet kunna säkerställas, samt hur dagens utbildningsverksamhet i Kista ska utvecklas för att hantera problemen och utmaningarna med lärarnas arbetsmiljö.

”Annorlunda formulerat: vilka är fördelarna och nackdelarna med att satsa i Kista jämfört med att fortsätta att utveckla KTH Campus?”


Annons
Annons
Visa fler nyheter
2024-06-13 13:49 V22.4.55-2