Utbildning kritiskt för svenskt halvledarskap
Ett kritiskt inslag för att möjliggöra ett större svenskt deltagande inom halvledarindustrin är kompetensförsörjningen. Landet har god utbildning – men det behöver göras mer.
Sveriges industri för halvledarteknologier har belysts i hög grad under de gångna tre, fyra åren. När industrierna stod stilla och hushållen fick räkna med sekellånga leveranstider på tvättmaskiner tändes ett ljus – ett ljus som sedan dess har börjat flamma allt kraftigare.
De största händelserna för att stärka forskningen, tillverkningen och försörjningskedjorna har vi bevittnat på avstånd, närmare bestämt på andra sidan Atlanten, i Nordamerika, och nere på den centraleuropeiska kontinenten. Intel planerar till exempel en stor anläggning i Magdeburg, med hjälp av stöd från Ursula van der Leyens flaggskepp, EU Chips Act.
Under Stora Elektronikdagen framgick det att Sverige redan är en aktiv part i den så kallade halvledarakten. Vi har genom Vinnova representanter på plats som för landets talan i sammanhanget. Men, precis som Lars-Erik Wernersson, professor i nanoelektronik vid Lunds universitet, lyfte under dagen, frågan är hur vi fortsätter att vara en aktiv part, och hur vi lyfter kompetensen?
Wernersson är en del av ett initiativ som syftar till att samla aktörer från akademi, näringsliv, institut och politik för att ta fram en gemensam svensk strategi i halvledarfrågan i form av ett koordinerande centrum. Under ett års tid har Wernersson och hans kollegor haft rundabordssamtal i syfte att bidra till något som på sikt ska ge Sverige ”helt nya möjligheter att strategiskt bidra till digitalisering, grön omställning, europeiskt oberoende och svensk konkurrenskraft”.
Han pekade ut tillgång till chip och teknologier inom områden som 6G, fordon, säkerhet, automation och rymd som viktiga inslag, och som även kan leda till synergier inom artificiell intelligens (AI), kvantteknologi, elektrifiering och materialteknik.
”Om vi går in med våra spetsområden på den europeiska marknaden har vi möjlighet att samarbeta med de bästa i Europa, och då kan vi hämta kunskap inom områden där vi inte är lika starka,” sade Wernersson från scenen.
Halvledarutbildning i världsklass – ”Ska vi locka yngre måste vi lyssna”
Nyckeln till detta, enligt Wernersson, är att Sverige behöver ta fram en strategisk kompetensförsörjning, med målet att få ut fler ingenjörer och forskare till industrin med fokus på relevanta områden. Det är själva grundbulten till att landet ska ha kunna nå ut med sin innovation och sin forskning till andra större, mer etablerade aktörer.
Förslagen som ligger på bordet är dels en samordnad halvledarutbildning för medverkande svenska universitet och högskolor, följt av att ha ett brett kurs- och programutbud från halvledarfysik och kretsdesign till system och algoritmer – samtidigt vill man utöka samverkan kring utbildning mellan universitet, högskolor och universitet.
Enligt Lundaprofessorn är det långsiktiga målet att skapa en halvledarutbildning i världsklass för 2030-talet. Men om man gör satsningar som dessa, påpekade han, måste man också väcka och motsvara nyfikenhet i den yngre generationen. Han menar att den äldre generationen kanske tänker lite mer traditionellt och inte i första hand på vad den yngre befolkningen vill ha.
”Ett klassiskt exempel från Lunds universitet är att en student kom fram och ville göra ett seminarium om hur man kan göra elektronik som fungerar på samma sätt som hjärnan. Sagt och gjort, vi tog in ett antal forskare och det kom så mycket lyssnare att det till slut inte gick att komma in i hörsalen. Detta säger mig något att vi måste lyssna på de vill ha, om vi nu vill locka dem till utbildningen,” berättade Wernersson.
Wernersson påpekade att det även behövs nyrekrytering av lärar- och forskarkåren på universitet och högskolor med fokus bortom 2030.
”Vi [lärare och forskare, red. anm.] börjar bli gråhåriga och behöver en ny generation som tar vid och letar efter de nya områdena,” sade Wernersson.
På publikfrågan om det över huvud taget finns någon halvledarutbildning i Sverige klargjorde Wernersson att det finns god sådan, men…
”[…] Det finns en utvecklingspotential där vi tänker modernisera de kurser som finns och utbildning som finns för att flytta fram positionerna,” avslutar Wernersson.
