Ett landslag med stjärnor i halvledarsystemdesign
Ett kompetenscentrum är ett steg på vägen för att Sveriges deltagande i halvledarindustrin ska bli större. Här ska små och medelstora företag och startups inom deeptech på hjälp från etablerade aktörer i branschen. Ett tongivande inslag i detta är utökad tillgång till pilotlinor.
Enligt Adela Saavedra Granholm, som arbetar inom området industriell utveckling på Vinnova, ska kompetenscentret fungera som en knutpunkt för kunskapsförmedling. Det handlar till stor del, menar hon, om att utbilda anställda i företagen.
”[…] bland annat i design av kretsar, eftersom att det finns stor brist på sidan kompetens i Sverige,” fortsätter Adela i ett pressmeddelande.
Allt har sina rötter i Chips Act, som EU-kommissionen lanserade 2022, med målsättning att förstärka Europas konkurrenskraft inom halvledarteknologier samt att stödja grön och digital omställning.
Merparten av initiativet kommer att genomföras genom programmet Chips Joint Undertakning som lanseras i november, där en del handlar om att stödja ett nätverk av kompetenscentrum runt om i Europa. Totalt räknar EU-kommissionen med att det ska bli 27 kompetenscentrum, där hälften av finansieringen kommer från EU och den andra hälften från det egna landet.
”Andra världsdelar satsar på det här området och det behöver vi också göra,” säger Adela i pressmeddelandet.
Sverige är duktiga på design inom specifika områden som till exempel snabb elektronik, system inom försvar och kraftelektronik, tillägger Lars Gustafsson, som arbetar med satsningen på Vinnova.
”Men vi har svårt att behålla resurserna i Sverige och det är svårt att attrahera internationell kompetens. Därför är det här centrumet viktigt,” fortsätter Lars Gustafsson.
Adela Saavedra Granholm och Lars Gustafsson hade en programpunkt under årets upplaga av Stora Elektronikdagen. Här berättade den svenska halvledarduon att man har dragit i gång en nationell nomineringsprocess för kompetenscentret, som ska vara klar efter årsskiftet.
Tillgång till väletablerade pilotlinor
Enligt pressmeddelandet ska centrumet ska också hjälpa företagen att få tillgång till de anläggningar som EU satsar på för att prova ut ny teknologi inom halvledare, så kallade pilotlinor. Under programpunkten presenterade Gustafsson och Granholm vilka pilotlinor som EU-kommissionen har tänkt prioritera i en första våg.
”En leds av Imec, ett belgiskt forskningsinstitut, en av franska Leti och en av Fraunhofer i Tyskland,” berättar Gustafsson.
Imec, Leti och Fraunhofer utgör de väletablerade i satsningen, men det har även funnits utrymme för deltagande länder att bidra med egna förslag på mindre pilotlinor, vilket man har gjort i somras. Och från Sverige har man spelat in ett upplägg som i princip i bygger på existerande Myfab.
”Inte minst då med teknologier som rör krafthalvledare och högfrekvenshalvledare,” fortsätter Lars.
Men det betyder inte att det är störst fokus på Imec, Leti och Fraunhofer och att dessa dominerar nätverket med sina teknologiska erbjudanden. Tanken är att skapa något som ska gynna helheten. Det kan mycket väl vara så att det finns europeiska företag vänder sig till Sverige och Myfab-nätverket gällande krafthalvledare.
Utökad finansiering av svensk renrumskapacitet
Lundaprofessorn Lars-Erik Wernersson är av samma åsikt som Vinnova. Under sitt framförande på Stora Elektronikdagen om den svenska, nationella halvledarstrategin betonade han vikten av satsningar på forskning och innovation och att den ska hålla ”högsta internationella kvalitet.” En del i detta är tillgång till stora europeiska satsningar, så som pilotlinor och öppna foundries.
Enligt Wernersson finns det förslag till utökad och stabil finansiering av nationell renrumskapacitet. Man vill bygga vidare på Sveriges renrumskapacitet för att dels kapitalisera på synergier med kvant- och batteriteknik, artificiell intelligens och elektrifiering, samt för att möta behov av avancerad chipdesign för Ångströmnoder.
Det finns förslag på att utveckla pilotlinor för behov inom svensk och europeisk industri, samt utnyttja synergier med forskningsanläggningarna Max IV och ESS. Man vill, som Wernersson säger, ”utveckla relevanta material för 2030-talet”, och då är en satsning på en nationell miljö för design och karaktärisering av avancerade chips nödvändig.
”Vi vill skapa ett landslag med stjärnor i halvledarsystemdesign och utveckling av hårdvara för kompetensförsörjning, forskning, samt produktion i nischteknologier på en internationell marknad,” säger Lars-Erik från scenen.
