Kiselkarbid kommer utan tvekan att spela en viktig roll i morgondagens halvledarindustri – och framför allt när det kommer till marknaden för kraftenheter.
Kiselkarbid och galliumnitrid har, jämfört med vardagliga halvledarmaterial som till exempel kisel, överlägsna elektriska egenskaper. Dels för att de möjliggör tillverkning av elektroniska enheter och system som är mindre, lättare och mer effektiva – inte minst inom applikationer som kräver stark ström och höga frekvenser, eller som utsätts för höga temperaturer.
Kraftenheter är en kritisk komponent i alla typer av elektronisk utrustning, men är även en viktig sådan i arbetet för ett klimatneutralt samhälle. Det är något som förväntas trissa upp efterfrågan ordentligt framöver, framför allt i och med elektrifieringen av fordonsindustrin.
Det är inte enbart de teknologiska aspekterna som är av betydelse – det krävs även en stabil försörjningskedja, vilket pandemin och rådande geopolitiska spänningar har påvisat. Men det har hänt saker på sistone runt om i Europa som ger hopp om en utökad tillgång till teknologierna. ST Microelectronics bygger nämligen en produktionsanläggning för kiselkarbidsubstrat i Catania, Italien, i nära anslutning till en befintlig sådan, dessutom. Onsemi har också etablerat en anläggning i Europa i form av en fab för kiselkarbid i Roznov, Tjecken, som ska ge en produktionskapacitet som är 16 gånger större under de kommande två åren. II-VI, som i dag går under namnet Coherent, meddelade i fjol att bolaget bland annat trappar upp sina investeringar inom kiselkarbidsubstrat på 150 och 200 mm i Sverige och USA. Den europeiska jätten Infineon utökar också sin produktion i Österrike, samtidigt som Wolfspeed planerar vad som hävdas bli världens största produktionsanläggning för kiselkarbid, belägen i Saarland, Tyskland.
Tittar man på industrin ur ett affärsmässigt perspektiv har aktiviteten varit hög med åtta förvärv sedan 2018, där ST Microelectronics och Infineon har varit bolagen som stått för de flesta uppköpen i syfte att stärka sina positioner inom området för just kraftenheter baserade på kiselkarbid.
Med tanke på halvledarmaterialets betydelse inom industrin och på marknaden har Evertiq påpassligt nog bjudit in Jean-Christophe Eloy, vd och president för Yole Group, för att hålla i en programpunkt i ämnet under Evertiq Expo i Sophia Antipolis, Frankrike den 8 februari 2024.
”Det vi kan se är att eneter baserade på kiselbarbid omfamnas av ett stort antal tillverkare av elektriska bilar. Från att det i stort bara var Tesla och BYD som använde sig av teknologin är det i i dag i stort sett var och varannan tillverkare som har gått ut med att de kommer använda växelriktare i kiselkarbid till kommande elektriska bilmodeller. Tillväxten på marknaden är sannerligen imponerande, kombinerat med investeringar i utrustning för kristallodling, tillverkning av kiselskivor, epitaxi, med mera. Här är ST Microelectronics och Infineon de största spelarna. Samtidigt finns det viktiga frågor att ställa sig: hur kommer den europeiska industrin se ut ur ett konkurrensmässigt perspektiv? Vad blir effekterna av stora investeringar i Kina och USA? Och vad kan vi förvänta oss inom de kommande fem åren när Soitec gör en storsatsning, och när nya teknologier utvecklas av ett stort antal bolag?”
Marknaden för kraftenheter baserade på kiselkarbid förväntas enligt en rapport från Yole växa till ett värde av nio miljarder dollar vid 2028, en ökning med 31 procent jämfört med helåret 2022. Här kan man se att fordonsindustrin är den klara dominanten, som stod för 70 procent av inköpen marknaden under 2022.
Kiselkarbid kommer utan tvekan att spela en viktig roll i morgondagens halvledarindustri – och framför allt när det kommer till marknaden för kraftenheter. För att ta del av den senaste informationen inom området, besök Evertiq Expo i Sophia Antipolis i Frankrike den 8 februari 2024, där vi gör en djupdykning i marknaden, investeringarna och den hårda konkurrensen inom kiselkarbid.
