Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
© European Union 2021
Komponenter |

Tillväxtverket: öppna plånboken för svenska halvledare

Tillväxtverket menar att Sverige har en god position inom halvledarområdet. Myndighet pekar på att det idag genomförs stora satsningar över hela världen – och att det finns en potential i Sverige som bör uppmärksammas.

Tillväxtverket har kartlagt svenska halvledarsektorn och analyserat den europeiska halvledaraktens tillämpning i Sverige, för att undersöka hur Sverige bäst kan dra nytta av möjligheterna som den erbjuder.

Det var under hösten 2023 som den europeiska halvledarakten – European Chips Act – trädde i kraft. Syftet är som bekant att öka EU:s produktion av halvledare samt stärka europeisk forskning för att skapa en form av motståndskraft mot den typ av effekter vi såg under pandemiåren. Stora halvledarsatsningar pågår just nu runt om i EU, Evertiq har frekvent rapporterat om satsningar i Tyskland, Frankrike och Irland. Världen över ser vi liknande satsningar för att öka både produktion och innovation, inte minst i USA, Kina och Japan.

"Sverige har forskningskompetens och produktionskunskap i internationell toppklass inom exempelvis kraftelektronik och kvantdatorer, bland annat tack vare tidigare satsningar gjorda under 80- och 90-talen. Trots detta är Sveriges halvledarsektor relativt anonym," skriver Tillväxtverket i en uppdatering.

Myndigheten menar att Sverige har möjligheten att ta en nischad och viktig position inom det europeiska halvledar-ekosystemet. Man lyfter tillexempel mobil kommunikation, elektrifierade tunga fordon, smart elförsörjning, försvarsindustrin och kvantdatorteknik som applikationer där Sverige kan hålla en ledande roll. Nischad halvledarproduktion kan komplettera den framstående forskning Sverige har, menar man kort.

"Sverige har i dagsläget ingen storskalig halvledarproduktion, men det finns goda förutsättningar för att etablera fabriker i landet. I Sverige finns gott om mark på stabil geologisk berggrund, relativt god tillgång till billig och förnybar el samt ett stabilt ekonomiskt och politiskt klimat. Det finns till skillnad från andra etablerade produktionsplatser, såsom Taiwan och Arizona, god tillgång till vatten. […] Sverige har även en framstående innovations- och ingenjörskultur och flera synnerligen kompetenta universitet och forskningsmiljöer. Många av de förutsättningar som krävs för halvledarproduktion finns således i Sverige," skriver Tillväxtverket i rapporten Halvledaraktens tillämpning i Sverige.

För att nå detta rekommenderar Tillväxtverket att det skjuts till extra pengar till Vinnova, som tilldelas ansvaret för pelare I som innefattar åtgärder inom forskning och utveckling kopplat till Chips JU.

Vinnovas föreslås få utökad budget till totalt 1 200 miljoner kronor för perioden 2024-2029. Den nuvarande budget till Vinnova är 100 miljoner kronor för perioden 2024-2025.

Man vill även ge utökade möjligheter till stöd för pilotlinor och man vill själv axla ansvaret för pelare II som innefattar åtgärder inom investeringsstöd för produktionsanläggningar. Tillväxtverket vill också ha ansvar för  pelare III – den som handlar om åtgärder för övervakning och krishantering.

Sist så önskar Tillväxtverket att myndigheten får verka som en nationell kontaktpunkt med ansvar för kommunikation med myndigheter i andra medlemsstater, kommissionen och europeiska nämnden för halvledare. 

För att ro i hamn med allt detta menar Tillväxtverket att man behöver ett utökat förvaltningsanslag med 3 miljoner kronor årligen.

"För att ta svensk halvledarindustri vidare behövs ett samordnande arbete med långsiktiga planer för att uppnå riktade satsningar på nischer relevanta för Sverige," skriver Tillväxtverket i rapporten.


Annons
Annons
Visa fler nyheter
2024-02-13 16:53 V22.3.28-2