Elektronik som grön möjliggörare – så möter vi framtiden

Sverige är attraktivt för gröna investeringar, det visar en ny rankning beställd av Sveriges Ingenjörer. Men många andra länder satsar nu stort, vilket gör att Sveriges topposition hotas.

– Om inte Sverige kan lansera en lika kraftig offensiv som konkurrentländerna kommer de gröna investeringarna att avta och leda till sämre tillväxt och färre nya jobb i landet, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer, i ett pressmeddelande.

Rapporten ”Sveriges attraktivitet för gröna industriinvesteringar – En jämförelse med andra länder” går igenom 15 olika länder med 13 parametrar inom politiska, ekonomiska, sociala, tekniska, miljömässiga och juridiska områden för åren 2017 och 2023. Analysen har fördjupats för sju nyckelkonkurrenter till Sverige, nämligen Danmark, Finland, Kanada, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA.

Kort sagt står Sverige stabilt. Mer precist hamnar vi på en femteplats och står sig starkt i den internationella konkurrensen. När det gäller forskning och utveckling ligger Sverige i topp, liksom vad gäller omställningen till ett hållbart energisystem. Dock så visar analysen att flera länder nu växlar upp sina satsningar och det finns områden där Sverige redan hamnat i bakvattnet.

Ett exempel är kompetensbristen som råder i landet. Visst, Sverige är inte ensamma om att tackla problemet med kompetensförsörjning, dock så har flera andra länder redan etablerat strategier för att möta behovet av den tekniska kompetens som krävs för att ställa om samhället.

Sverige brottas med mycket längre tillståndsprocesser än övriga länder. Exempelvis tar det cirka 40 månader att få tillstånd till landbaserad vindkraft i Tyskland. I Sverige tar det 108 månader.

Ett varningens finger lyfts för att konkurrentländernas nya satsningar på sikt kan hota Sveriges attraktionskraft, om motsvarande insatser inte inleds här. Man pekar specifikt på USA:s Inflation Reduction Act, och ett antal andra stora satsningar i Storbritannien, Kanada och Tyskland, som alla gynnar gröna investeringar, men att det i Sverige ekar tomt med liknande satsningar.

Rapporten blir än mer intressant när den ställs jämte den svenska elektronikindustrins Agenda 2.0. Denna agenda pekar ut elektronikindustrin som en nyckelaktör i övergången till en digital och hållbar framtid. Vad som är än med intressant är målet att Sverige vara en ledare i den gröna omställningen inom den europeiska elektronikindustrin år 2036.

Att den gröna omställningen kräver elektronik är klart som korvspad, därför måste ett antal framtidsutmaningar lösas om målen ska nås. Hållbarhetsfrågan måste mötas, kompetensbristen lösas, värdekedjorna stärkas och spetskompetensen fördjupas.

Agendan – precis som många andra – pekar ut "hållbarhet" som elektronikindustrins nästa stora framgångsnisch. Och det är svårt att argumentera bort elektroniken som en kritisk möjliggörare för den hållbara omställningen

Under Evertiq Expo Malmö 23 maj kommer Anna Wibom, programchef för Smartare Elektroniksystem, berätta mer om denna vägledande agenda.

Sverige är ett land i världsklass vad gäller elektroniksystem, system som det kommer att krävas fler och mer av i framtiden. Effektförstärkare med lägre förluster och sensorer för bättre styrning av industriella processer är exempelvis två områden som beskrivs som viktiga för att nå hållbarhetsmålen.

En av styrkorna hos svensk elektronikindustri beskrivs som gedigen kompetens i att designa för lång livslängd. Elektroniklösningar för industrin, järnvägen eller försvaret ska hålla i 20–30 år, vilket är här fullt normalt. Det går att jämföra med dagens konsumentelektronik, där det inte tar många år innan en produkt blir föråldrad. En annan nationell styrka som lyfts är att Sveriges elproduktion till stor del är fossilfri.

Elektronikbranschen behöver dock förhålla sig till sina kunders krav och förväntningar, men inte nog med det, det finns även en rad lagkrav och regleringar som måste mötas.

”De elektronikföretag som successivt anpassar sina konstruktioner och sin produktionsapparat till existerande och nya direktiv kan stärka sin konkurrenskraft, bland annat genom att nå ut på marknaden med produkter snabbare än konkurrenterna,” går det att läsa i agendan.

Elektronikindustrin brottas här med något av en paradox – designa för lång livslängd och att ta vara på fördelarna med de senaste komponenterna. Eller när allt blir mindre, där både mekanik och elektronik sammanflätas, försvårar man också demontering, återanvändning och återvinning.

Miljöfrågan, sett ur ett materialperspektiv kan också skapa en hel del svårigheter för företagen, där utfasning av vissa material kan leda till stora kostnader och att man binder upp resurser.

Kontentan är att hållbarhetsarbetet kostar pengar, pengar som i slutänden måste betalas, och då antingen genom statliga subventioner eller direkt av kunden.

”Den svenska, i hög grad exportberoende elektronikbranschen ser inte statligt industristöd som lösningen på hållbarhetsutmaningarna annat än på kort sikt. Det kan till exempel handla om stöd till forskning och innovation för att ta fram alternativ till farliga ämnen,” går det att läsa i agendan.

För att lösa de utmaningar som industrin står inför rekommenderar agendan att Sverige genomför ett nationellt kompetenslyft för en hållbar elektronikindustri. Man vill också rikta finansiering till FoU och innovation inom hållbar och cirkulär elektronik – här inkluderar man arbete för att ta fram alternativ till farliga kemikalier. Man vill även att elektronikens möjliggörande förmåga ska få ta plats i kommande innovationsprogram.

Anna Wibom, programchef för Smartare Elektroniksystem kommer under Evertiq Expo Malmö 23 maj att kliva upp på scenen för att göra en djupdykning i Svenska elektronikindustrins Agenda 2.0 – som är tänkt att vara vägledande för beslutsfattare inom svensk elektronikindustri, svenska myndigheter samt nationella och internationella forskningsfinansiärer.