Svensk elektronikindustri, en stark spelare i utsatt läge

HandelsConsulting har, på uppdrag av Smartare Elektroniksystem, genomfört en omfattande branschanalys av elektroniksektorn. Förutom att syna vår industri i siffror – antal företag, antal anställda och finansiella nyckeltal – har man också tittat på marknadssituationen samt förändringar i företagens värdekedjor samt utmaningar och möjligheter.

Sveriges elektronikbransch har vuxit snabbt, men hotas idag av en orolig omvärld och brist på utbildade ingenjörer – det framgår av en ny kartläggningen.

Mellan 2013 och 2022 var den genomsnittliga årliga tillväxttakten i elektronikbranschen cirka 10 procent – den största ökning i omsättning sågs dock under 2022, på hela 30 procent

Basen för dessa siffror är en finansiell analys av 3 200 företag som Smartare Elektroniksystem har gjort med hjälp av HandelsConsulting. Analysen har sedan fördjupats via en enkätundersökning bland 241 företag och djupintervjuer med 14 företag. Man har använt sig att så kallade SNI-koder – koder som används för att beskriva och tydliggöra en verksamhet – för att få ett brett grepp om industrin och företag som framställer elektronik.

Det är en viktigt detalj, för när man jämför denna kartläggning med tidigare kartläggningar har branschen både blivit större och mindre. Vid den tidigare kartläggningen ”Studie av elektronikindustrin 2011-2020” konstaterades det att den svenska elektronikindustrin omsatte nära 230 miljarder kronor år 2020, och bestod av 3 600 företag som sysselsatte omkring 66 000 personer

Enligt den nya kartläggningen omsätter branschen 620 miljarder kronor och sysselsätter över 128 000 personer. Nåväl, undersökningen sträcker sig mellan 2013 och 2022 och redovisar en stabil tillväxt under detta spann. Kort sagt ser den Svenska elektronikindustrin ut som en stabil industri som kan räkna med positiv utveckling kommande år – men det finns dock orosmoln på himmelen.

– Det mest återkommande bekymret handlar om företagens kompetensförsörjning. Sverige har ett akut behov av fler utbildade elektronikingenjörer. Det är en allvarlig utmaning som genomsyrar hela elektronikbranschen, säger Olle Hulteberg, styrelseordförande för Smartare Elektroniksystem i ett pressmeddelande.

Det är en central utmaning för elektronikbranschen, att attrahera och bibehålla rätt kompetens, vilket även förväntas komma att bli ett ihållande problem de kommande fem åren. Företagen som deltagit i kartläggningen lyfter behoven av att utbilda fler ingenjörer inom kritiska kompetensområden samt att underlätta migrationsprocesser för att även bibehålla internationell kompetens.

Hur ser branschen faktiskt ut?

Av de 3 212 företag som är verksamma inom elektronikbranschen är Stockholms län det län som har den största andelen företag. Efter Stockholms län, där 26 procent av företagen är verksamma, kommer Västra Götalands län med 21 procent och Skåne län med en andel på 12 procent av företagen. För att underlätta mattematiken innebär detta att 844 av företagen huserar i Stockholms län, 676 av företagen går att finna i Västra Götalands län och 396 av dessa hittas i Skåne län.

Totalt sysselsätter branschen som sagt 128 000 anställda, eller för att vara exakt 128 313 anställda.

Rapporten pekar på att det totala antalet anställda inom elektronikbranschen har haft en kontinuerlig tillväxt mellan 2013 och 2022. Den lägsta tillväxten var mellan 2013 och 2014, med en ökning på 754 anställda motsvarande 0,87 procent. Störst tillväxt var det mellan 2021 och 2022 med en ökning på 8 881 anställda som motsvarade 7,44 procent.

Tillverkning, produktutveckling och F&U

Majoriteten av företagen, 66 procent, säger att man räknar med att se ett ökat behov av investeringar i tillverkning och produktutveckling. Däremot uppfattar 29 procent av företagen att deras behov antingen kommer att minska eller förbli oförändrat.

När det gäller synen på F&U i Sverige, anser 48 procent av företagen att behovet kommer att öka. Man menar att dessa investeringar är grunden till att säkra fortsatt tillväxt, driva innovation och upprätthålla konkurrenskraften i marknaden.

Av de svarande företagen är det hela 44 procent som endast har 0-10 procent av sin totala tillverkning utanför Sverige. Den näst största gruppen av svarande, som motsvarar 14 procent, säger att de har mellan 91-100 procent av sin totala tillverkning utanför Sverige. Resterande procentsatser har en mer jämn fördelning mellan sig.

30 procent planerar att flytta produktionen

Även om det går bra för den svenska elektronik branschen så är det flera företag, hela 30 procent av de svarande företagen, som har planer på att flytta sin produktion utomlands. Främst handlar det om en flytt till övriga Europa, men det finns även de som sneglar på Asien och Nordamerika. Det ska dock tilläggas att svarsfrekvensen på denna från endast var 30 procent.

Varför man väljer att ha sin tillverkning utomlands är av samma anledningar som alltid, främst handlar det om lägre kostnader, men också att det finns bättre kompetenstillgång utomlands. Därefter lyfts kortare ledtider, bättre kvalitet, tillgång till råvaror samt skattetekniska skäl som var anledningar till varför utlandet lockar.

Störningar i värdekedjorna är något som industrin upplevs i stor utsträckning de senaste åren. 43 procent av de svarande nämnde just att de brottats med störningar i deras leveranser. Som följd av detta, samt geopolitiska risker och kompetensbrist, har företag tenderat att se över sin värdekedja i syfte att mitigera risk för dessa störningar. Rapporten pekar på att företag söker mer närliggande partnerskap och har ett ökat fokus på diversifiering av leverantörer av kritiska komponenter.

Vid sidan av kompetensbristen gör den oroliga omvärlden avtryck i elektronikbranschen. Över hälften av de tillfrågade företagen importerar minst 81 procent av sina råvaror och komponenter. Det gör att verksamheten blir känslig för geopolitiska störningar, såsom Rysslands invasion av Ukraina eller Kinas agerande mot Taiwan. Samtidigt medför det säkerhetspolitiska läget nya affärsmöjligheter för branschen. Den gröna omställningen lyfts också som en central trend inom branschen, där kompetensen att utveckla hållbar elektronik är avgörande.

– Sverige har en stark försvarsindustri och NATO-medlemskapet kommer sannolikt att flytta fram positionerna. Säkerhetsläget är ett tveeggat svärd som skakar om globala värdekedjor men också kan stärka delar av den svenska elektronikbranschen, säger Olle Hulteberg,

Smartare Elektroniksystem efterlyser nu tydligare satsningar från politiken för att locka fler unga att utbilda sig till ingenjörer. Därutöver arbetar innovationsprogrammet med att själv bidra till att höja kompetensen i elektronikbranschen.

Under tidiga december förra året lanserades ”Svenska elektronikindustrins Agenda 2.0”. Enligt denna ska Sverige vara en ledare i den gröna omställningen inom den europeiska elektronikindustrin år 2036 – och agendan stakar ut hur denna målsättning ska nås. Under Evertiq Expo Malmö 23 maj kommer Anna Wibom, programchef för Smartare Elektroniksystem, berätta mer om denna vägledande agenda.