Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
© Chalmers Unsplash iStock Maria Asplund
Teknik |

Genombrott för nästa generations synimplantat

En grupp forskare från Chalmers, Universitetet i Freiburg och Netherlands Institute for Neuroscience har utvecklat ett elektriskt implantat med elektroder lika små som nervceller. Dessutom kan implantatet hålla sig intakt i kroppen över tid – något som banar väg för en lovande lösning för blinda.

Möjligheten att använda elektriska implantat för att återskapa synen hos blinda eller synskadade är ett ovanligt men inte helt nytt koncept. Geordi La Forge visir i Star Trek kanske inte är så mycket science fiction som man skulle kunna tro. Genom att stimulera hjärnans syncentrum med elektriska impulser kan synintryck framkallas, trots att ögat har förlorat förmågan att kunna se. 

Det är som sagt inte något nytt koncept, elektroniska näthinneimplantat och implantat i hjärnan har utforskats sedan 90-talet, men än så länge finns ingen tillräckligt effektiv och hållbar lösning. Problemet hittills har varit att de förhållandevis stora kiselbaserade implantaten som finns idag orsakar ärrvävnad i hjärnan och fräts sönder med tiden.

Men nu har en forskargrupp vid Chalmers, Universitetet i Freiburg och Netherlands Institute for Neuroscience tagit fram ett minimalt implantat i ett nytt, icke-korroderande material.

– Vi har lyckats göra elektroder små som nervceller, och som leder ström men inte fräts sönder över tid, säger Maria Asplund, professor i bioelektronik vid Chalmers och forskningsledare för den tekniska delen av projektet, i ett pressmeddelande.

Även när ögat har förlorat förmågan att kunna se, är hjärnans syncentrum ofta fortfarande intakt och väntar på signaler. Ett elektriskt synimplantat använder elektriska impulser för att stimulera de delar av hjärnan där information från ett friskt öga hade bearbetats och kategoriserats efter färg, form och rörelse och omvandlats till synintryck. Och ju fler elektroder ett implantat använder, desto tydligare blir synintrycket hos den blinde, som därmed delvis kan få uppleva en bild av sin omgivning.

– Tänk dig en digital informationsskylt som man kan se längs med motorvägen. För att kunna förstå budskapet behöver tillräckligt många pixlar lysa. Hos en blind person är alla ”pixlar” trasiga och minst tusen elektroder behövs för att kunna aktivera tillräckligt många pixlar för att skapa en bild som går att förstå, förklarar Maria Asplund i pressmeddelandet.

Forskarnas elektroder mäter endast 15 x 15 mikrometer – mindre än en cell – och fästs i hjärnans syncentrum på en implantattråd smal som ett kluvet hårstrå. De nya elektroderna består av särskilda metalloxider tillsammans med en ledande polymer, ett plastlikande och flexibelt material som leder ström men samtidigt är väldigt stabilt över tid i kroppen. Kombinationen av polymer och särskilda metalloxider beskrivs som unik i sitt slag och förväntas bana väg för effektiva hjälpmedel som håller under många år.

– Att få supersmå elektroder att klara sig såpass länge i kroppen har inte varit möjligt tidigare. Men här kommer den ledande polymeren in som en lösning. På sikt innebär det att elektriska synimplantat får en betydligt längre livslängd och därmed blir en mycket bättre och mer hållbar lösning för blinda människor, säger Maria Asplund.

Metoden testades av forskarna vid Netherlands Institute for Neuroscience i Holland, där möss tränades på att svara på en elektrisk impuls som skickades till hjärnans syncentrum. Studien visade att mössen på bara några få sessioner kunde lära sig att reagera på elektrisk stimulans från elektroderna. Dessutom visade studien att strömtröskeln då mössen uppfattade stimulans var lägre än vid traditionella metallbaserade implantat. Forskargruppen kunde också visa att implantatets funktion förblev stabil över tid.


Annons
Annons
Visa fler nyheter
2024-06-13 13:49 V22.4.55-1