Elkem startar pilotprojekt för kiselåtervinning
Norska Elkem meddelar att deras upcycling-projekt för kemiskt kisel har gått från laboratoriestadiet till att bli en pilotenhet på deras produktionsanläggning i Lyon, Frankrike.
Som en del av sin klimatstrategi ska det norska bolaget Elkem minska CO2-utsläpp och resursanvändning för att uppnå klimatneutral produktion till 2050. I ett pressmeddelande skriver bolaget att man nått en betydande milstolpe inom sitt upcycling-projekt för kemiskt kisel, som nu blivit en pilotenhet på deras produktionsanläggning i Lyon. Enligt bolaget är detta ett betydande steg mot en cirkulär ekonomi för kisel.
“Som en tillverkare av kisel sedan 1948 och ledande global leverantör av kisel, är vi engagerade i att skapa en cirkulär ekonomi för våra produkter, och ge dem ett andra liv,” säger Joséphine Munsch, Hållbarhetsprojektledare på Elkem.
Kiselåtervinning inbäddad i konstruktionen
År 2021 initierade Elkem ett samarbetsprojekt med målet att bryta ner kiselavfall med hjälp av ekodesignade depolymeriseringsmetoder. Detta projekt ledde till implementeringen av processer för återvinning av kisel som nu sägs vara inbäddade i konstruktionen och driften av enheten i Saint-Fons.
”Kemisk återvinning av kisel är en viktig teknologisk möjliggörare för att sluta loopen. Genom vår innovativa teknologi kan vi erbjuda en lösning för kiselavfall och erbjuda låga koldioxidlösningar från återvinning med samma kvalitet som de som är gjorda av jungfruligt material till marknaden,” tillägger Joséphine Munsch.
"Representativa mängder återvunnet kisel"
Återvinning av kisel minskar deras koldioxidavtryck och bidrar till att säkra tillgången på den kritiska råvaran, vars efterfrågan ökar på grund av den gröna omställningen och digitaliseringen.
Implementeringen av den kemiska återvinningen sker nu på pilotskala, och pilotanläggningen kommer enligt Elkem ge viktig information för återvinning av kisel i industriell skala, samt förse Elkem’s målkunder med "representativa mängder av kisel med återvunnet innehåll".
Projektet finansierades av det nationella innovations- och industriinvesteringsprogrammet France 2030, som drivs av ADEME (den Franska byrån för ekologisk omställning), och Europeiska unionens NextGenerationEU-fond.