Svenskt cacheminne ska lyfta EU:s industri
Ny teknik från Chalmers och Göteborgs universitet ska stärka EU:s möjligheter att skapa en egen, konkurrenskraftig tillverkning av datorer, uppger en forskargrupp.
Forskare från Chalmers och Göteborgs universitet har utvecklat komponenter som ska optimera minnet i en dators mikroprocessor. Det framgår i ett pressmeddelande från Chalmers. Enligt forskningsledaren Per Stenström har man bland annat hittat nya sätt att få cacheminnet att arbeta smartare.
”Med vår lösning kommer datorn åt information mycket snabbare än tidigare eftersom cachen hanterar betydligt fler beräkningselement än vad många andra cachar kan hantera”, säger Per Stenström, professor vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers och Göteborgs universitet.
Lösningen innebär att cacheminnet ges bättre tillgång till data som bearbetas i systemet, vilket gör minnet snabbare.
Målet: En europeisk industri för processorer
Arbetet har genomförts inom projektet The European Processor Initiative (EPI) med syfte att skapa en europeisk industri för processorer. Enligt Per Stenström behöver EU äga kedjan från immateriella rättigheter till tillverkning för att länderna inom unionen ska kunna säkra tillgången till datorer.
”Halvledare är en viktig del vid den fysiska tillverkningen av datorer, men även övrig expertis i utvecklingskedjan behöver säkras upp”, säger Per Stenström.
Europa är idag beroende av amerikansk teknik, samtidigt som majoriteten av datortillverkningen sker i Asien. Första användningen av ett datorchip med forskargruppens komponenter blir en europeisk dator för högpresterande beräkningar som är planerad till 2030.
"Det är ett steg i en utvecklingslinje, och runt 2030 är målet att Europa kan vara självförsörjande med konkurrenskraftiga produkter”, säger Per Stenström, som också är huvudforskare för EPI på Chalmers.
"Blir en av de snabbaste klassiska datorerna i världen"
Tekniken är dock inte begränsad till den här typen av superdatorer, utan kommer enligt Per Stenström att kunna användas i vanliga datorer redan inom några år.
”Den kommer då att vara en av de snabbaste klassiska datorerna i världen och kan användas för att modellera klimatförändringar, väder och liknande som kräver hög beräkningskapacitet”, säger Per Stenström.
Den kommersiella delen av komponentutvecklingen görs av deeptechbolaget Infininode, med finansiering och stöd i bolagsbyggande genom Chalmers Ventures.
The European Processor Initiative (EPI) är en del av EU-projektet EuroHPC JU. Den andra delen av EPI pågår mellan 2025 och 2030 med mål att ta fram chip med processorarkitektur RISC-V, helt baserad på europeisk teknologi.
