Perovskit kan göra solceller återvinningsbara
Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en solcell tillverkad av materialet perovskit, utan miljöfarliga lösningsmedel.
I en ny studie i Nature beskriver forskare från Linköpings universitet hur solceller av materialet perovskit är en av de mest lovande teknikerna för nästa generations solceller. Återvunna solceller av materialet perovskit uppges ha samma effektivitet som den ursprungliga, och det huvudsakliga lösningsmedlet är vatten.
”Vi kan ta vara på allt – täckglas, elektroder, perovskitlager och även laddningstransportlagret,” säger Xun Xiao, postdoktorand vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, vid Linköpings universitet, LiU.
Perovskitsolceller är relativt billiga och enkla att tillverka, men också lätta, flexibla och genomskinliga. Deras egenskaper gör att de kan placeras på många olika underlag, till och med på fönster. Dessutom kan de omvandla upp emot 25 procent av solens energi till elektricitet vilket är jämförbart med dagens kiselsolceller.
”I dagsläget finns det ingen effektiv teknik för att ta hand om avfallet från kiselsolceller. Därför hamnar gamla solpaneler på soptippen. Det blir stora berg med elektronikavfall som det inte går att göra något med,” säger Xun Xiao.
Vanligen används ett ämne som kallas dimetylformamid för att demontera perovskitsolceller. Det är dock giftigt, miljöfarligt och potentiellt cancerogent. Det Linköpingsforskarna nu gjort är att i stället utveckla en teknik där vatten går att använda som lösningsmedel för demonteringen av det uttjänta perovskitmaterialet.
"Vi måste återvinning i åtanke redan när vi utvecklar nya solcellstekniker. Vet vi inte hur vi ska återvinna tekniken innan vi sätter det på marknaden ska vi inte sätta den på marknaden alls," säger Feng Gao, professor i optoelektronik vid samma institution.
Nästa steg för forskarna är att uteckla metoden för större skala i en industriell process. Forskarna på Linköpings universitet tror att perovskitsolceller på lång sikt kan spela en viktig roll för världens energiförsörjning när omgivande infrastruktur och leveranskedjor gör det möjligt.
