Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Erik Stenfors Krönikor | 29 oktober 2004

Sverige kan aldrig vinna slaget om volymtillverkningen

Att genom automation etcetera kĂ€mpa för att rĂ€dda kvar sĂ„ mycket volymtillverkning som möjligt i Sverige Ă€r fel strategi. Vi kan inte vinna kampen med Kina och Östeuropa. Vi bör i stĂ€llet fokusera pĂ„ de första faserna av vĂ€rdekedjan - utveckling, industrialisering, prototyper och förserier - och utveckla de tjĂ€nster som Ă€r relaterade till dessa första faser, hĂ€vdar Notes koncernchef Erik Stenfors.
"Genom att lĂ„ta svenska bolag Ă„ter ta kontroll över hela processen lagar vi den brutna vĂ€rdekedjan." I en artikelserie publicerad i Dagens Industri som handlar om hur vi ska kunna höja produktiviteten och behĂ„lla produktion i Sverige hĂ€vdade Ove Leichsenring och Åke MadesĂ€ter, ABB, nyligen att ökad automation kan rĂ€dda tillverkningen i Sverige. De pĂ„pekar att kostnaden för att överföra teknik och kompetens ofta överstiger den besparing som uppkommer genom lĂ€gre lönekostnad. Men en sĂ„dan strategi utvecklar varken jobb eller industri. TvĂ€rtom bör vi i stĂ€llet fokusera pĂ„ att göra det bĂ„de enklare och billigare att föra ut volymproduktionen ur landet! Det Ă€r nĂ€mligen paradoxalt nog vĂ„r enda chans att behĂ„lla och utveckla övrig tillverkning i Sverige. Och, framför allt, det Ă€r den enda chansen att behĂ„lla det som Ă€r betydligt viktigare, nĂ€mligen svenska produktbolag. Sveriges viktigaste resurs torde i dag vara det höga kunnande som finns inom de svenska produktbolagen. Sverige tillhör vĂ€rldens tio frĂ€msta lĂ€nder vad gĂ€ller beviljade patent, och vi har genom Ă„ren gett upphov till en osedvanligt stor mĂ€ngd produktbolag i förhĂ„llande till landets storlek. Gemensamt för de framgĂ„ngsrika produktbolagen har varit den nĂ€ra kopplingen mellan produktutveckling och tillverkningsprocess, i början genom egen tillverkning, senare med hjĂ€lp av svenska underleverantörer. I dag Ă€r dock sambandet under upplösning, dĂ„ volymproduktion lĂ€ggs ut pĂ„ fabriker utomlands för att sĂ€nka tillverkningskostnaden. Det allvarliga Ă€r följdeffekterna. Om ett produktbolag exempelvis vĂ€ljer en asiatisk producent utan verksamhet i Sverige, lĂ€mnar Ă€ven övriga produktionsled landet, sĂ„vĂ€l prototyptillverkning som produktion av mindre och mellanstora serier - led som fortfarande Ă€r lönsamma i Sverige. DĂ€rmed fĂ„r vi en utarmning av produktionskunnandet, vilket i sin tur skadar industriella funktioner som prototyputveckling och industrialisering. Genom utflyttning av tillverkningsindustrin förstörs alltsĂ„ en avgörande förutsĂ€ttning för vĂ€rldsledande produktföretag i Sverige, nĂ€mligen tillgĂ„ng till en nĂ€ra Ă„terkoppling frĂ„n tillverkningsledet. Problemet Ă€r branschöverskridande och medför betydligt allvarligare konsekvenser Ă€n förlusten av teko- och varvsindustrin. Hur ska vi dĂ„ agera för att stoppa denna elakartade dominoeffekt? UtgĂ„ngspunkten att försöka stoppa utflyttning av produktion frĂ„n Sverige Ă€r fruktlös. Försöker vi, som Leichsenring och MadesĂ€ter, argumentera att det kostar för mycket att föra över produktionen till ett lĂ„gkostnadsland, blir den logiska konsekvensen snarare att produktĂ€garen bör starta redan med prototyperna i ett lĂ„gkostnadsland. DĂ€refter blir det naturliga steget att produktutvecklingen ocksĂ„ bör flytta ut, en konsekvens som Ă€r Ă€nnu farligare! LĂ„t oss i stĂ€llet acceptera att vi har lĂ€mnat bakom oss den epok dĂ€r hela vĂ€rdekedjan fanns samlad inom landet, dĂ„ vi kunde tjĂ€na pengar under vĂ€rdekedjans alla faser, frĂ„n utveckling, via industrialisering och prototyper, till volymproduktion och eftermarknad. I dag Ă€r vĂ€rdekedjan bruten! Volymproduktion kan utföras till lĂ€gre kostnad i lĂ„glönelĂ€nder, till exempel i Kina och Östeuropa, och flyttas dĂ€rför dit. Eftermarknad bör utföras pĂ„ aktuell slutmarknad av enkla tids- och kostnadsskĂ€l och flyttas dĂ€rför dit. Men i Sverige finns det fortfarande ett starkt behov av de första faserna av vĂ€rdekedjan. Med hjĂ€lp av dessa vi ska bygga vĂ„r "nya" industri! Produktbolagen har behov av geografiskt nĂ€ra underleverantörer som erbjuder utveckling, industrialisering, prototyper och förserier. Ett behov i Sverige som vĂ€xer eftersom produkter mĂ„ste tas fram allt snabbare - för lĂ€gsta time-to-market. Och under allt större sekretess - för att undvika det tyvĂ€rr allt vanligare industrispionaget. Vidare stannar faktiskt mindre och mellandstora serier ofta i Sverige dĂ€rför att tillverkningen Ă€r komplex, mĂ„lmarknaden Ă€r Sverige eller kostnadsbesparingen pĂ„ lönekostnad bedöms vara för liten. Det Ă€r hĂ€r som vi underleverantörer, har fĂ„tt en avgörande utmaning! Vi mĂ„ste utveckla de tjĂ€nster som Ă€r relaterade till de första faserna i vĂ€rdekedjan - samtidigt som vi ocksĂ„ mĂ„ste kunna erbjuda tillverkning utanför Sverige. Vi mĂ„ste alltsĂ„ bli experter pĂ„ "seamless transfer" - att flytta Sverigeproduktion till lĂ„gkostnadslĂ€nder eller slutmarknad vid behov. Genom att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt anpassa oss till de nya förutsĂ€ttningarna uppnĂ„r vi tre vĂ€llovliga syften: 1. Genom att lĂ„ta svenska bolag Ă„ter ta kontroll över hela processen lagar vi den brutna vĂ€rdekedjan. 2. Vi fortsĂ€tter att generera arbetstillfĂ€llen inom tillverkningsindustrin i och med att de mest vĂ€rdeskapande delarna av vĂ€rdekedjan behĂ„lls och utvecklas i Sverige. 3. Med hjĂ€lp av bibehĂ„llen produktionskompetens rĂ€ddar vi vĂ„r frĂ€msta "naturresurs", de svenska produktbolagen! Hela vĂ€stvĂ€rlden Ă€r konkurrensutsatt frĂ„n lĂ„gkostnadslĂ€nder, och de lĂ€nder som snabbast anpassar sin industri till de nya förhĂ„llandena blir vinnare. DĂ€rför mĂ„ste vi alla hjĂ€lpas Ă„t att tillsammans skapa detta nya industriella landskap, sĂ„ att Sverige kan ta tĂ€ten. Regering, företagsledningar och fackförbund mĂ„ste samarbeta för att skapa ett landskap med en mĂ€ngd smĂ„ och medelstora industrier som skapar lönsamma arbetstillfĂ€llen inom de första delarna av vĂ€rdekedjan, samtidigt som de erbjuder senare delar av vĂ€rdekedjan i lĂ€nder utanför Sverige. Erik Stenfors
Annons
Annons
Visa fler nyheter
2019-02-19 15:52 V12.2.2-2