Elektronikens väg

Vart försvann många av den framgångsrika nordiska elektronikindustrins moderna fabriker och högautomatiserade monteringslinjer? I den här krönikan ska jag undvika att gräva fram gjorda misstag. Jag påtalade en massa hot mot/möjligheter för den svenska elektronikindustrin i en serie av 8 artiklar intervjuade av tekniske skribenten Gunnar Christiernin hösten 1990 i en svensk elektroniktidning. Möjligheterna kvarstår 15 år senare. I hård konkurrens vinner alltid kunskap. Detta särtryck kan köpas fortfarande från Expira - ett av de billigaste tipsen för långsiktig framgång man hitta på svenska. Var finns stjärnor som visar vägen? Medicinska produkter har haft en måttlig men stabil utveckling sedan undertecknad utvecklade andningsfrekvensmetrar, EKG-övervaking o kontroll av perifer puls i början av 70-talet. Men marknaden har bara börjat. Det finns stor mängd outvecklade system att bringas in i en effektiv sjuk- och friskvård om köparna hade (politiskt) fria val att köpa in dessa system. Offentliga och kommunala sektorn inom sjukvård osakar samma typ av kroniskt strypande flaskhalsar i denna marknad som operatörernas köpstopp orsakade mobiltelefonsystemens produktion under senare hälften av 90-talet. Medicinsk elektronik har stor framtidspotential. Radikal effektivisering av dagens friskvård, primär- och sjukvård är möjlig med modern IT och delsystem av mekatronik. Fordonsindustrin har äntligen fått in en ny växel i och med ekobilarnas och hybridfordonens genombrott - 10 år för sent här. Mycket arbete väntar nu för professionella elektronikföretag som kan sensor-, kraft-, styr-, mjukvaru-, media- och kommunikationssystem för dessa fordons interaktiva och autonoma kontrollsystem. Tunga fordon utgör en robustare marknad med liknande behov av många nya intelligenta stödsystem. Trådlös bredband >10 Mbit är också 10 år försenat. Varför gick det inte att köpa en bredbands mikrovågslink till egen fastighet redan 1995 i Stockholm? Varför? Robust teknik fanns i början av 90-talet. Undertecknad konstruerade realtidssystem med 10 Mbit klockfrekvens i testsystem redan 1974 för telekomproduker. Alla insatta tekniker vet nu hur Moore's lag har utvecklats logaritmiskt sedan 60-talet - en kostnadshalvering varje år per switch. Kan fördröjningen ha att göra med att vissa stora telekomaktörer inte alls vill lyssna på kunder och än mindre bry sig om kritiska konsumenters utvecklingsönskemål? Varför behövde vi importera den mesta elektroniken inom digital bredbandsdistribution? Trådlös högpålitlig kommunikation med hög bandbredd och hög sekretess har hur stor marknad som helst idag. Intresse för upphandling bör finnas hos de stora operatörerna. Elektronikstyrning har integrerats i allt fler mekatroniksystem för säkerhetssystem, offroad, lågmannad industri och automation sedan 80-talet. Den marknaden kan ge bättre skydd åt mindre företag som inte vill exponera sig för prispressen från de nya ekonomiernas tillfälligt låga timlöner. Marginalerna är i regel goda. Konsumentprodukters elektronik har mycket stark global konkurrens och är ett garanterat högriskområde. Vem får vara med o spela? Helt klart är att Toyota-modellen (TPS = LEAN) idag är normen för hur man arbetar i snålt och hårt väder. Se vilken effekt Toyota haft på GM:s situation. Denna arbetsmodell och dess bakomliggande filosofi, matematik och köpa/tillverka-metoder har undertecknad hjälpt företag med sedan 1984 - hittills 21 år. Under denna resa har jag sett många företag undvika detta tänkesätt. I stället har de dokumenterat sina tungrodda arbetssystem och rutiner för en personal med tunn och smal yrkeskompetens. Revisorerna granskar dessa system, nickar o finner dem "godkända", de uppfyller ju minimikraven i en standard. Värst av allt är att samma typ av revisorer alltmer övergått att samtidigt vara rådgivare. Undra på att lönsamhet och överlevnad är ständigt hotad för personalen som måste springa för att vända röda siffror svarta. LEAN tillåter aldrig skrytinvesteringar i 250 % överkapacitet, som vi sett förekomma under de glada elektronikdagarna på 90-talet, kanske 110-115 % är lämpligt. Det finns alltid en lönsam framtid för framsynta kunskapsdrivande och snabba företagare - även inom elektroniksystem - intelligensens hjärna och nervsystem i de flesta infrastruktursystemen runt om oss idag. Håkan Södersved, Expira