Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
© Dake / Wikipedia Commons Analys | 19 mars 2014

Del 2: Hur trodde man 1901 att teknologin skulle se ut idag

Vi bygger pÄ med lite fler förutsÀgelser i den nÀst sista delen av krönikan "Hur trodde man 1901 att teknologin skulle se ut idag?"
FörutsĂ€gelse: Kolkraften slopas, vattenkraften in. Tanken var hĂ€r att kolet – i form av oren energikĂ€lla skulle ha försvunnit och ersatts med vattenkraften. Det hĂ€r var givetvis innan man fullt kĂ€nde till framtidens glupande aptit pĂ„ energi – och innan kĂ€rnkraftens ankomst. Idag vet vi att kol fortfarande eldas friskt trots varningar om klimatpĂ„verkan. DĂ€remot har vattenkraften inte tagit över som den helt dominerande formen av energikĂ€lla. Idag utmanar nya former av miljövĂ€nlig energi. Solpaneler har fĂ„tt sitt genomslag och vĂ„gornas kraft tĂ€mjs i jakten pĂ„ elektricitet. FörutsĂ€gelse: Den ljudfria staden. Bilar förbjuds pĂ„ gatorna. Trafiken lĂ€ggs istĂ€llet under jord eller högt ovanför staden. Okej, hĂ€r har vi fortfarande en del att arbeta pĂ„. Gatorna Ă€r mer trafikerade Ă€n nĂ„gonsin. Luftföroreningar ligger tĂ€ta över mĂ„nga storstĂ€der. Bara nu i veckan meddelade Paris att man tills vidare fĂ„r köra sin bil varannan dag i ett försök att minska föroreningar. NĂ€r det gĂ€ller utslĂ€pp förresten, Toyota presenterade ocksĂ„ nymodigheter under CES. Deras FCV Hydrogen Electric Vehicle drivs av vĂ€tgas och syrgas som kombineras för att skapa elektricitet och vatten. Biltrafiken stannar dĂ€remot Ă€n sĂ„ lĂ€nge ovan jord, fĂ„r vi konstatera. Den sjĂ€lvkörande bilen Ă€r i varje fall pĂ„ vĂ€g. Det var en av de stora trenderna pĂ„ Ă„rets konsumentmĂ€ssa CES. BĂ„de Robert Bosch LLC och Audi visade upp teknologi inom detta. FrĂ„n svenskt hĂ„ll drivs utveckling av bland annat Volvo. (Som en not, var Ă€r de flygande bilarna som figurerat friskt i sci-fi-inspirerade filmer sedan lĂ€nge? Jag vĂ€ntar spĂ€nt.) FörutsĂ€gelse: Fotografier kan telegraferas frĂ„n vilket avstĂ„nd som helst. Och bilderna Ă€r helt i fĂ€rg. Det hĂ€r Ă€r nĂ€stan skrĂ€mmande spot-on. Facebook, Instagram eller moderna nyhetsförmedlare - hĂ€nder nĂ„got finns bilden uppe nĂ„gra minuter eller sekunder senare. Inte minst har vi idag ocksĂ„ möjligheten att MMS:a bilden direkt till en annan anvĂ€ndare som dĂ„ har den i sin hand och kan vĂ€lja att exempelvis skriva ut den – i full fĂ€rg. FörutsĂ€gelse: Bilar Ă€r billigare Ă€n vad hĂ€sten Ă€r idag. Bilarna kommer ocksĂ„ att ersĂ€tta hĂ€starnas roller. Jag har förgĂ€ves (och tro nu inte att jag gav upp för enkelt!) försökt hitta en tillförlitlig kĂ€lla till vad en hĂ€st kostade runt sekelskiftet 1900. Det Ă€r dock oklart vad författaren hĂ€r menade dĂ„ hĂ€star givetvis varierade lika mycket i pris som bilar idag gör. Det vi kan konstatera Ă€r dock att fordon idag ersatt hĂ€sten. Marknaden för arbetsfordon Ă€r stor och sysselsĂ€tter mĂ€ngder av mĂ€nniskor. AlltifrĂ„n avancerade styrsystem, 3d-kameror, sensorer och radar hjĂ€lper idag fordonen att bli Ă€n mer intelligenta (och kanske Ă€ven göra mĂ€nniskans inblandning obsolet?) FörutsĂ€gelse: Snabba elektriska kryssningsfartyg kommer tillryggalĂ€gga strĂ€ckan Liverpool-New York pĂ„ tvĂ„ dagar. De kan ocksĂ„ dyka under vatten vid stormar. Förra Ă„ret presenterades kryssningsfartyget Francisco. Med en topphastighet pĂ„ 67 mph eller 58,1 knop (och med kapacitet att ta över 1000 passagerare) Ă€r det vĂ€rldens snabbaste kryssningsfartyg för tillfĂ€llet. Det gĂ„r dock inte strĂ€ckan Europa-USA utan hĂ„ller till vid Argentina. Skeppet kan emellertid inte dyka. NĂ€rmast denna egenskap Ă€r kanske i sĂ„ fall koncept-designen i form av lyxyachten Migaloo. Fartyget som Ă€r över 100 meter lĂ„ngt har sex vĂ„ningar. Och kan dyka till ett djup av 240 meter, om anvĂ€ndaren kĂ€nner ett behov dĂ€rav. FörutsĂ€gelse: Luftskepp hĂ€rskar i luften – anvĂ€nds dock mest för militĂ€ra och vetenskapliga Ă€ndamĂ„l. Luftskeppet var pĂ„ denna tiden det senaste. Flygplanet – tanken pĂ„ att objekt som Ă€r tyngre Ă€n luften kan flyga - hade inte kommit lĂ„ngt i utvecklingen. Luftskeppet tappade snabbt sin popularitet efter Hindenburg-affĂ€ren och flygplanet tog snabbt över luftherravĂ€ldet. VĂ€rldskrigen var hĂ€r starka pĂ„drivare av teknologi-sprĂ„ngen som ledde till dagens kommersiella luftfart. Luftskeppet har dock fĂ„tt nĂ„got av en renĂ€ssans och flera projekt som inkluderar frakt- och passagerarluftskepp finns pĂ„ bordet. DĂ€remot har vi ju idag en tĂ€mligen stark kommersiell flygplansflotta. Siffror frĂ„n International Civil Aviation Organization anger att 2,9 miljarder resor gjordes med flyg under 2012. Flera bolag tĂ€vlar om att tillverka nĂ€sta generation av luftens brĂ€nslesnĂ„la giganter – för att inte tala om alla de system som anvĂ€nds pĂ„ marken för att guida flygplanen rĂ€tt. FörutsĂ€gelse: Stora befĂ€stningar rusar över landskapet. HĂ€r blir det lite av en tolkningsfrĂ„ga. Tyskland hade vid andra vĂ€rldskriget förvisso en del planer pĂ„ att bygga absurt stora stridsvagnar, men dessa lĂ€mnade sedan aldrig ritbordet för att faktiskt delta i striderna. Dagens stridsfordon Ă€r förvisso teknologiska under i sin egen mening, försedda med allehanda system som Ă€r vĂ€l sĂ„ futuristiska. Om de kan rĂ€knas som rullande fĂ€stningar lĂ„ter jag vara osagt. Vi lĂ€mnar denna punkt, men vem vet, kanske nĂ„gon vid försvarsbolagen plockar upp dĂ€r vi avslutar. Till sista delen ->
Annons
Annons
Visa fler nyheter
2019-02-22 14:26 V12.2.6-2