© Patrik Blomqvist
Elektronikproduktion |
”Det är dags att branschen tar den plats den förtjänar”
Ytterligare en upplaga av Stora Elektronikdagen med Summit avverkades torsdagen den 12 september i Stockholm. Under en heldag arrangerad av Smartare Elektroniksystem och Svensk Elektronik på Clarion Hotel Sign lades fokus på bland annat den svenska elektronikindustrins utveckling och kompetensförsörjning inom branschen. Men samtidigt som det går framåt, behövs mer krut läggas på att få bukt med kompetensbristen.
Summerar man åren 2011 till och med 2017 får man fram en utvecklingskurva som den svenska elektronikindustrin ska vara stolta över. Det framgick under ett framförande på Stora Elektronikdagen av Jan Fineman, senior analytiker på Bisnode.
Enligt rapporten visar elektronikindustrin en medelgod till god lönsamhet under perioden. Särskilt intressanta noteringar är att tillväxten i förädlingsvärdet uppgår till 36 procent, tillväxten i antal anställda är 14 procent och att tillväxten i antal företag uppgår till 1 procent. Ställer man dessa siffror mot Sveriges näringsliv i sin helhet får man en klar bild att branschen dels går framåt, men också att den är viktig. Näringslivet noteras nämligen för 37 procent i förädlingsvärde och 11 procent i antalet anställda.
Ställer man dessutom det produktiva förädlingsvärdet per anställd i elektronikindustrin mot den snabbast växande besöksnäringen – som i snitt har ett värde på 500’000 kronor per anställd – sträcker sig elektronindustrins yrkesverksamma från 800’000 till 1,3 miljoner kronor.
Men det var inte den enda ryggdunken som rapporten ville förmedla. Svensk elektronikindustri gör mer än att visa goda siffror – den är en möjliggörare. Tvärs igenom hela värdekedjan – från tillverkare av komponenter, till aktörer som använder elektronik i sina produkter och till företagen som använder elektronik i sin tillverkning. Samtliga industrigrupper i värdekedjan visar god lönsamhet.
Peter Björkholm och Magnus Svensson, tillfällig operativ chef hos Svensk Elektronik respektive programchef hos Smartare Elektroniksystem, instämmer båda med att branschen borde räta på ryggraden.
– Historiskt sett har den svenska elektronikindustrin inte haft hög svansföring. Men efter rapporten som Bisnode presenterade ser vi att den är extremt viktig för Sverige, både vad gäller anställda och intäkter. Det är dags att branschen tar den plats den förtjänar, sade Peter Björkholm.
Med en bra lönsamhet i branschen torde det finnas medel för att investera i arbetskraft. Men en baksida med att växa och skapa mer värde som branschen gör, är att det kan vara svårt att hitta och attrahera de mänskliga resurserna. Och den rådande kompetensbristen gör det inte lättare, sade Fineman.
Med tanke på att elektroniken, som sagt, smyger sig in i alla branscher och sätter en allt större prägel för samhällets funktion, finns det all anledning för satsningar på att skapa incitament för en bredare kännedom och ett utökat intresse för teknik. Och då i tidig ålder, sade Skolverkets undervisningsråd Anna Nygård under sitt framförande på Stora Elektronikdagen.
”Hoppas att arbetslivet öppnar upp sina branscher”
Hur många yrken kunde du räkna upp när du gick i årskurs lågstadiet – och kunde du nämna fler när du gick i åttonde klass på högstadiet? Enligt Skolverkets undervisningsråd Anna Nygård har det genomförts på det här vägledningsområdet, men att det inte sker några vidare förändringar. Eleverna har fortfarande en mycket begränsad bild av vilka yrken som finns och hur arbetsmarknaden ser ut.
– När man frågat en elev i årskurs två kan den snabbt räkna upp sju, åtta yrken. Det är brandman, det är polis, det är sjuksköterska, och så vidare. Och när man ställer samma fråga när de kommit upp till årskurs åtta på högstadiet, räknar den upp exakt samma yrken. Och det har inte blivit fler, berättade Nygård från scenen.
Enligt undervisningsrådet har barn redan vid fem, sex års ålder samlat på sig tillräckligt med bilder från verkligheten för att ha en väldigt tydlig bild av vem som gör vad. För att få bukt med inristade normer och värderingar eftersöker Nygård så kallad normkritisk pedagogik.
– Lärare måste ifrågasätta sina egna bilder av verkligheten och visa på vad det finns för yrken och branscher. Framför allt för att få in fler tjejer i teknikbranschen. Och det måste ske redan i förskolan, för i årskurs åtta är det redan för sent.
För de som är intresserade kommer Magnus Svensson att ställa sig på scen under Evertiq Expo Lund och delvis prata om rapporten men framför allt visa upp framgångsexempel och ge ett kvitto på att elektronik från Sverige har ett värde.
Anna Nygård Foto© Patrik BlomqvistMed en begränsad uppfattning om hur arbetsmarknaden ser ut är det kanske inte av en slump att teknik- och elektronikindustrin hamnat på efterkälken. Och det syns i vilka branscher som står för merparten av där Nygård nämner restaurang- och kafébranschen som de två ledande. – Det beror på att det är konkreta yrken som elever lätt kan komma i gång med, säger Nygård och berättar att man på olika håll i landet haft svårt att nå teknik- och elektronikbranschen för att få in fler platser. – Svaren man ofta får är att det är för komplexa arbetsuppgifter eller att man har för farliga maskiner, berättar Nygård. Men det finns sätt att komma runt problematiken, anser undervisningsrådet. – Alla företag har arbetsuppgifter att erbjuda praktikanter. Det kan vara allt från logistik, till marknadsföring. Man skulle till exempel kunna göra en kartläggning av verksamheten för en företagspresentation i marknadsföringssyfte. Bara att få chansen att vistas innanför verksamhetens väggar kan ge ringar på vattnet, menar Nygård. – Absolut! Alla som arbetar med teknik är ju ambassadörer för branschen, och har här en jättechans att berätta om sitt arbete och på den vägen så ett frö för ett framtida intresse. Men branschen står inte utan initativtagare för detta. Under eventdagen stod Anders Martinsen från Smartare Elektroniksystem på scen och berättade om kompetensförsörjningsprogrammet NTA Skolutveckling – Natur och teknik för alla – med vilket man vill synliggöra och öka intresset för elektronik och programmering i grundskolan. – Som lärare har man i regel ont om tid för kompetensförsörjning och att hitta på saker för att främja detta. Där kan jag säga att exempelvis NTA-paketen är otroligt uppskattade. Det är precis så konkreta utbildningsmaterial som lärare vill ha. Vad hoppas du se framöver? – Att arbetslivet öppnar upp sina branscher, att man tar emot praoelever i större utsträckning och att man arbetar normkritiskt inom sin organisation, det vill sägs att man arbetar för inkludering. Men också att skolan får en organisation för prao, och att vägledningsfrågor får en tydligare roll.
För de som är intresserade kommer Magnus Svensson att ställa sig på scen under Evertiq Expo Lund och delvis prata om rapporten men framför allt visa upp framgångsexempel och ge ett kvitto på att elektronik från Sverige har ett värde.