Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
© Norstel (används i illustrativt syfte) Elektronikproduktion | 01 oktober 2021

Svensk halvledarindustri – en livsviktig doldis

Fordonsindustrin, möbelföretagen och stålet – Sverige har sina uppenbara exportframgångar. Men under ytan vilar även en framgångsrik industri vars inriktning har präglat otalet nyhetssändningar om näringslivet i över ett års tid. Det rör sig om inget mindre än halvledarkomponenter.

Det handlar dock inte om några svenska motsvarigheter till de stora jättarna där ute. Globala aktörer som till exempel TSMC, GlobalFoundries. Samsung och SMIC, med sina stora foundries. Men halvledarindustrin i Sverige är allt annat än obefintlig. Företagen är åtskilliga, där aktörer som STMicroelectronics AB (tidigare Norstel), Silex Microsystems, Ascatron och SweGaN bara är ett axplock. Det finns faktiskt så många som 75 små och medelstora tillverkande företag, enligt en kartläggning från Smartare Elektroniksystem. Kartläggningen visar dock att flera av företagen är ägda av utländska bolag och att de exporterar en stor del av vad som tillverkas. Runt 98 till 100 procent av chipen, säger Thorbjörn Ebefors, biträdande programchef på Smartare Elektroniksystem, till Dagens Nyheter. – 2014-2018 köptes flera svenska halvledarbolag upp med kinesernas statsfonder i bakgrunden och svensk världsledande teknik kopierades till Kina. Sedan dess har också japanerna köpt några av de framgångsrika svenska bolagen och nu senaste åren har det varit flera uppköp av stora, amerikanska bolag. Vi ser just nu flera utländska intressenter som hårdbevakar de mindre, innovativa svenska bolagen för möjliga uppköp, säger Thorbjörn Ebefors till tidningen. Totalförsvarets forskningsinstitut publicerade en kartläggning över kinesiska förvärv i Europa för drygt två år sedan. I kartläggningen kunde man läsa om olika kategorier, bland annat kinesiska förvärv av svensk elektronik där ett antal halvledarinriktade bolag figurerade. Ebefors berättar för DN att det finns flera orsaker till att Sverige inte är med och tillverkar de mest avancerade, som man gör i Taiwan, Sydkorea, USA och Kina. Från statligt håll är benägenheten att investera från i ett tidskrävande projekt som en halvledarfabrik lägre i Sverige än i de mer etablerade länderna. Det tar tid att bygga, och tid innan avkastningen kommer. Och det är en angelägenhet för de stora riskkapitalisterna, berättar Ebefors. – […] Men när man väl sitter där och genererar stora vinstmarginaler, då är det värt det. Just nu hamnar de ofta utomlands exempelvis i kinesiska eller amerikanska händer, säger Thorbjörn till tidningen. Förhoppningen är att de senaste krafttagen från högre instanser kan bana väg för ett Europa med en vässad tillverkande halvledarindustri. Dels genom en deklaration om just halvledarteknologi från i slutet på fjolåret, undertecknad av 22 EU-länder, och lovorden om ett teknologiskt självständigt Europa från i slutet på september. Ebefors berättar att intervjun för DN att han hyser en oro över att Sverige är ett av länderna som ännu inte kritat på deklarationen. – En av anledningarna, tror vi, är att man frångår statstödsreglerna. Europa ska samlat kunna gynna ett enskilt land eller företag för att investera i såna här dyra anläggningar. Sverige bedömer väl att sannolikheten att de ska hamna här i Sverige är så liten att de inte vill vara med och finansiera. Men många andra små EU-länder har gjort den motsatta bedömningen. De inser att en halvledarfabrik i exempelvis Tyskland eller Frankrike också gynnar även deras land när kampen om halvledarna och de nya AI-chipen blir en realitet om några år. Halvledarchip blir en bristvara som kan användas i handelskrig för att blockera länder och regioner, säger Ebefors till DI.
Annons
Annons
2021-10-14 17:14 V18.25.1-1