Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
© European Union / Royal Institute of Technology (Susanne Kronholm) (montage) Komponenter | 23 februari 2022

Expert: EU:s halvledarsatsning "en tydlig prioritering”

Det pågår en kraftsamling världen över där både privata och offentliga investeringar sker, allt för att stärka sina positioner inom halvledarteknologi. Hemma i Sverige, där innovationskraften är stark, är inställningen något tillbakalutad rörande en ökad delaktighet. Evertiq kontaktade därför halvedarexperten Gunnar Malm på KTH för hans syn på satsningen ur ett svenskt perspektiv.

Problematik i försörjningskedjan och brist på komponenter är inte nödvändigtvis en ovanlig företeelse inom elektronikindustrin – jag tror nog att de flesta skulle instämma i att vardagsmat är ett steg närmare sanningen – även om det oftast inte är på samma nivå som i dag. Branschen har på den vägen samlat på sig mängder av erfarenhet genom åren för att hantera allt i från begränsad tillgång till produktionsmaterial, till förfalskade transistorer.

Men de gångna två åren har varit något alldeles extra. Att en industriveteran som Bo Lybæk, till vardags vd för kontraktstillverkaren GPV, beskriver den rådande materialbristen som “den perfekta stormen” och “den värsta situationen på 20 år" väger tungt.

Men han är långt ifrån ensam.

Allt eftersom att problematiken i försörjningskedjan har förvärrats har rösterna som yrkat på förändringar vuxit ordentligt. Och på senare tid har allt fler delar av samhället och näringslivet – industrin, akademin och från regeringshåll – slutit upp runt en av de i dag största frågorna: vad behöver vi göra för att stävja liknande effekter i framtiden?

Vad vi har har kunnat se den senaste tiden är att handlingskraften är stor. USA och Europa kraftsamlar med enorma stödpaket för att stärka sina respektive världsdelars tekniska ledarskap och självständighet inom halvledarindustrin. Den privata sektorn, likaså, i form av kapacitetsökningar, förvärv, massrekryteringar och etableringar av nya anläggningar.

Gunnar Malm: ”EU gör en ovanligt tydlig prioritering”

Gunnar Malm är professor tillika vice avdelningschef på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och arbetar till vardags med halvledare och spinntronik, populärt kallat nano-elektronik. Malm har, inte minst under pandemin, varit tydlig med hur stor roll som halvledarteknologin spelar i vårt samhälle och våra liv, vilket han har lyft fram i bland annat SVT:s morgonstudio på vårkanten förra året.

Gunnar anser att Europakommissionen – i samband med offentliggörandet av rättsakten EU Chips Act från den 8 februari – gör en “en ovanligt tydlig prioritering”

Man gör en ovanligt tydlig prioritering när den nämner att man vill “stärka Europas forskningssektor och teknologiska ledarskap” som den första av fem punkter i Chips Act. Med den utgångspunkten blir det tydligt att akademisk forskning kan skapa värde för samhället, säger Gunnar till Evertiq, och fortsätter:

Det finns ett visst mått av krishantering i förslaget men överlag dominerar ett strategiskt tänkande för en utveckling fram mot år 2030. Det är väldigt positivt att man lyfter fram avancerade teknologinoder bortom 5 nanometer. Det finns ett antal forskargrupper i Sverige med sådan nyckelkompetens och dessa grupper är väletablerade i Europeiska akademiska nätverk.

Utökat halvledarfokus bra – men även satsningar på infrastruktur viktiga

Förslaget täcker in en stor mängd pengar som kan komma att mobiliseras i offentliga och privata investeringar. Målet för EU är att uppnå målet att fördubbla sin nuvarande marknadsandel inom halvledarindustrin så att den är 20 procent år 2030.

Bra, tycker Gunnar, men det är även viktigt att inkludera fler aspekter i satsningen. 

Ett utökat halvledarfokus i befintliga EU-program med en rambudget på 12.5 miljarder euro är konkurrenskraftigt men det är ännu viktigare att man vill satsa på infrastrukturer av typen EU Open Foundries. Tillgången till öppna forskningsinfrastrukturer är en nyckelfråga för universiteten och ligger högt på exvis KTH:s agenda. Förhoppningsvis kan hela förslaget också stimulera investeringsplaner som de stora halvledarföretagen inklusive Intel redan aviserat inom EU:s gränser, förklarar Gunnar.

Gunnar vill samtidigt lyfta fram att universiteten i Sverige och EU, i det perspektivet, måste göra strategiska utbildningssatsningar för att tillhandahålla rätt kompetens.

Förslaget som helhet innehåller inte riktade medel för utbildning så det blir ett nationellt ansvar. Vissa av texterna nämner dock utbildning med fokus även på den dåliga könsbalansen inom sektorn, fortsätter Gunnar.

Vad ser du att Sverige behöver göra för att – om risken finns – inte halka efter inom innovation samt möjliga produktionsmöjligheter och arbetstillfällen?

Det finns väldigt tydliga uppmaningar till alla medlemsstater att göra sin hemläxa på halvledarområdet. Förhoppningsvis kan svenska politiker se förslaget som något positivt och inte enbart göra invändningar om protektionism och ingrepp i den fria marknaden. Det som Sverige borde ta till sig är de riskkapitalsatsningar som aviseras. Exemplen med batterifabriker visar ju att större satsningar från grunden faktiskt är möjliga i Sverige om man samtidigt levererar kompetent/högutbildad arbetskraft, resonerar Gunnar.

Hur ser du, ur ett globalt företags perspektiv, på möjligheterna att etablera sig i Sverige?

Sverige har, skulle jag säga, goda förutsättningar för att ett bolag skulle placera en enhet i Sverige, men att det mer sannolikt skulle innebära en annan del i tillverkningsprocessen som till exempel kapsling än en stor fabrik. Tittar vi på resurser och kompetens har vi goda mineralfyndigheter och en stark tradition av leverera det kunderna behöver, exempelvis inom högtemperatur- och rymdsektorn. Ett annat tydligt forskningsfokus i Sverige skulle kunna vara en teknikspaning för framtidens 6G-kommunikationnätverk, avslutar Gunnar Malm.

Annons
2022-09-22 11:51 V20.8.32-1