Intels EU-planer – en signal att stärka ingenjörsutbildning
Evertiq kontaktar KTH-forskaren Gunnar Malm för en kommentar om den amerikanska chipjättens investeringar – och vad de kan ha för betydelse för det regionala krafttag som EU har utannonserat gällande halvledarteknologier.
I tisdags stod det klart – Intel vill investera i Europa inom både produktion och forskning och utveckling. En fabriksanläggning för halvledare ska byggas i den tyska staden Magdeburg, följt av flera ytterligare investeringar i i Frankrike, Italien, Polen, Spanien och på Irland.
Totalt rör det sig om 80 miljarder euro, varav 17 kommer läggas i en initial runda. Det totala antalet arbetstillfällen – både indirekta och direkta – klättrar upp emot närmare 10’000. Investeringen är planerad över en tioårsperiod, men redan 2027 kommer produktionen i Magdeburg vara i gång.
Gunnar Malm är professor tillika vice avdelningschef på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och arbetar till vardags med halvledare och spinntronik, populärt kallat nano-elektronik. Malm har, inte minst under pandemin, varit tydlig med hur stor roll som halvledarteknologin spelar i vårt samhälle och våra liv, vilket han har lyft fram i bland annat SVT:s morgonstudio på vårkanten förra året.
Gunnar kommenterade tidigare i år EU:s regionala krafttag inom halvledarområdet hos Evertiq. Nu när Intel har gått ut med buller och bång förde det Evertiq till att kontakta KTH-professorn för en kommentar om chipjättens planer.
Intel har inte gjort någon hemlighet av att bolaget vill investera i produktion och FoU i Europa. I tisdags offentliggjorde man mer konkreta detaljer kring satsningen – vad var din spontana reaktion kring innehållet i Intels europeiska investeringspaket?
Intel vill fortsätta vara en ledare när det gäller avancerade teknologinoder. Samtidigt ser de att det finns stark akademisk forskning och välutbildad arbetskraft i EU som möjliggör detta, säger Gunnar till Evertiq, och fortsätter:
Industriella investeringar inom halvledarsegmentet är av samma storleksordning – eller faktiskt större än offentlig finansiering som EU kan erbjuda. Detta leder till en intressant dynamik – vilka vågar satsa, och vad kan man förvänta sig för resultat eller samhällsvinst i form av arbetstillfällen och tekniksprång?, säger Gunnar till Evertiq.
Vad ur innehållet i investeringspaketet ser du som mest intressant för Europa ur ett globalt försörjnings- och konkurrensmässigt perspektiv?
En utökad närvaro på tio års sikt är en signal att bland annat stärka grundutbildningen av ingenjörer inom halvledarområdet. Här bör KTH och andra tekniska universitet agera proaktivt. Intel litar på att det europeiska ekosystemet kan leverera längs hels värdekedjan, som ju startar med relevant utbildning, säger Gunnar, och fortsätter:
De ser också olika styrkor i olika regioner eller länder, tyvärr berörs inte Sverige direkt i denna runda. Svenska halvledarföretag har dock betydande europeiska kopplingar. SILEX aviserade till exempel nyligen köp av en CMOS-fabrik i Tyskland, och Norstel ägs sedan några år av STMicroelectronics i Frankrike.
Vad har Intels satsning för betydelse för EU och det regionala krafttag som Ursula van der Leyen, med flera har utannonserat gällande halvledarteknologier?
Å ena sidan blir det nu tydligt vilka verksamheter som medlen i EU:s chips act kan motfinansiera med god utväxling. Å andra sidan ska man inte glömma att det även finns starka inhemska spelare i EU som också fortsätter att investera. Bosch och Infineon inom fordons- och sensorsegmentet är exempel på sådana. EU:s halvledarbransch har nog fått en välbehövlig injektion av självförtroende och framtidstro, avslutar Gunnar Malm.
