Dags att mobilisera elektroniksverige

Viktiga segment av EU elektronikindustri står inför en nedgång – vilket man menar hotar Europas säkerhet, industriella motståndskraft och globala konkurrenskraft. Vi har hört det förr, och även känt av effekterna av det. Två tredjedelar av mönsterkorten som importeras till Europa kommer från Kina, vi har satt oss i en total beroendesituation. Låt Europas allt minskande mönsterkortsindustri förbli en lärdom, och inte mall för andra segment att följa.

En färsk rapport från IPC belyser Europas ökande beroende av utländska regioner för elektroniktillverkning inom kritiska och strategiska sektorer som flyg och försvar. Antagandet av den europeiska halvledarakten är ett strategiskt steg för att minska detta beroende, men åtgärden är begränsad i omfattning och fokuserar enbart på halvledarindustrin. För att verkligen stärka elektronikindustrin i Europa krävs bredare och mer omfattande åtgärder.

Under Evertiq Expo satte Anna Wibom, programchef för Smartare Elektroniksystem, den svenska situationen under lupp. Och det finns en mängd möjligheter för den svenska elektronikindustrin att ta fasta på – dock lika många utmaningar.

Anna menar att Sverige, idag, sitter på spetskompetens som vi helt enkelt inte får tappa. Det finns som sagt en hel del möjligheter för den svenska elektronikindustrin, och den gröna omställningen lyfts fram som en central trend inom branschen, där kompetensen att utveckla hållbar elektronik är avgörande. Visst, Sverige gör stora satsningar inom nano och digitalisering, men allt däremellan har man glömt bort. Om vi ska vara en fanbärare inom den gröna omställningen inom den europeiska elektronikindustrin så måste vi också behålla och utveckla den kompetens som vi sitter på.

Anna vill därför att man måsta ”lyfta elektronikindustrin som en karriärssmöjlighet redan i grundskolan,” vi måste jobba med EU samt driva investeringar i produktion till Sverige, och då pratar vi inte om stora fabbar.

– Vi måste hjälpa till och visa vad elektronikindustrin gör och vilka vi är. Om du nämner ordet ”industri” för ungdomar tänker de troligen på fabriksgolv, gruvor och tungt och smutsigt arbete. om du går in i en elektronikfabrik idag så är det vita rockar, renrum - en helt annan verklighet. Här tror jag att företagen har en viktig roll i att skapa möjlighet till praktikplatser, studiebesök, visa vad Industri i Sverige är idag, säger Anna till Evertiq under Evertiq Expo i Malmö.

Att locka ungdomar till en ingenjörsutbildning så att vi kan täcka vårt kompetensbehov är bara en del av pusslet. Dessa framtida ingenjörer måste ha en industri att gå till.

– Precis. Och här är regeringens ansvar jättestort. Exempelvis genom att skapa förutsättningar så att företag vill etablera sig här och det gäller allt från tillgång till kompetens, stabila elleveranser, skattetryck, tillgång till mark etc. Det måste finnas ett ”AB Sverige” perspektiv i de etableringar som sker. Regeringen har en viktig roll i att hålla ihop helheten.

Maria Månsson, Ordförande i Smartare Elektroniksystems Värdekedjaråd, och bitr programchef kliver in samtalet och menar att det handlar heller inte enbart om nyetableringar, utan att skapa rimliga förutsättningar för befintliga företag i Sverige att driva sin verksamhet.

– Nyetablering är en sak, för det är en tröskel att komma över. Men de företag vi har, hur kan de utvecklas? Att växa ett företag organiskt från litet till stort är svårt i Sverige, och för att kunna ta till vara de möjligheter som uppstår i denna brytningstid krävs stor omställningsförmåga.

Och här tror Anna Wibom att det enklaste sättet att få klarhet, i just vad det är för förutsättningar som krävs för att våra bolag i Sverige ska kunna vidareutvecklas, är att faktiskt lyssna på dem.

– Jag tror att man skulle behöva sätta sig med allt från SME-bolag till stora bolag för att se vilka de absolut största hindren är för att expandera eller bara bibehålla sin verksamhet.

Byråkratin kring etableringar och direktinvesteringar behöver strömlinjeformas och förenklas. Kommunikationen mellan berörda myndigheter behöver också förbättras.

– Sen kan man väl säga att någonting som industrin kan göra själv, det är att sluta sitta hemma, och knyta handen i fickan, utan istället t.ex. gå med i Svensk Elektronik som kämpar för deras räkning.. Branschorganisationen informerar och påverkar politiker och beslutsfattare och ju fler medlemmar desto starkare röst.  Det är glädjande att flera av våra större exportföretag nu blivit medlemmar, jag tror det visar att vinden är på väg att vända, tillägger Maria Månsson.

Sverige har innovationskraft, det är klart och tydligt.  Vi har även det tekniska kunnandet för att kunna hålla en framgångsrik industri – det är både Evertiq Expo och Smartare Elektroniksystems kartläggning av branschen ett bevis på.

Sveriges roll, som utvecklare av elektronik men även tillverkare, måste stärkas. Och för att det ska ske behöver branschen mobiliseras och kräva det utrymme den förtjänar.

Regeringen har aviserat att dom ska ta fram en industristrategi och ett uppdrag har landat hos Vinnova för att fånga upp vilka teknologier, som är viktiga för Sverige. Uppdraget ska fungera som ett kunskapsunderlag till regeringen. Och fort ska det gå, redan i oktober 2024 ska det vara klart. Om beslut ska tas för elektronikindustrins räkning, tas dessa beslut bäst om det finns data att utgå ifrån.

Med bakgrund till detta jobbar Svensk Elektronik och Smartare Elektroniksystem hårt med att samla upp tankar, åsikter och data från industrin – så att underlaget faktiskt finns när det är dags att måla upp denna svenska industristrategi.

– EU gör stora satsningar just nu, frågan är vart vill Sverige vara på den kartan? Här behövs ett långsiktigt tänk, säger Anna Wibom.

Enligt Smartare Elektroniksystems kartläggning huserar 3 212 företag verksamma inom elektronikbranschen i Sverige. Om dessa ska fortsätta att verka i landet, och kunna växa, krävs det att det skapas möjligheter för det. När EU antog halvledarakten tog man ett strategiskt, men snävt utformat åtagande för elektronikindustrin – men för att bygga upp ett robust och hållbart europeiskt elektronikekosystem krävs ett återupplivande och även en expansion av elektroniktillverkning bortom halvledare. Och det är lika viktigt i Sverige som i EU – men för att det ska kunna ske måste beslutsfattande politiker också får veta vad branschen behöver för att kunna växa och vidareutvecklas.

– Det är bra att halvledare har fått ett uppsving. Det skapar ju ett intresse för elektroniken i stort. Men risken är att man när man tänker elektronik att man bara sätter ett likamedtecken med halvledare och det är synd, för det är så mycket mer. Vi måste kunna visa på bredden av vad elektronik faktiskt är, avslutar Anna och uppmanar samtidigt företagen inom industrin att svara på enkäten som ska utgöra det kunskapsunderlag när regeringen väl tar fram Sveriges framtida industristrategi.

Som nämns i artikeln ovan ingår det i Vinnovas uppdrag att inhämta synpunkter från stora och små teknik- och forskningsintensiva företag. Ett sätt att engagera sig är att svara på en enkät som Vinnova tagit fram för att kartlägga och analysera svenska styrkeområden samt behov på medellång och lång sikt. Om ni vill bidra och ha en länk till enkäten så kontakta Vinnova på strategiska.teknikområden@vinnova.se