Nya superbatterier – ”Infrastrukturen är inte redo”

Evertiq har tittat närmare på de nya batterierna från Donut Lab, BYD, CATL och Zeekr. Företagen lovar laddningstider på mellan 7–15 minuter och en energitäthet på upp till 400 Wh/kg. Men utvecklingen går snabbare än vad infrastrukturen hinner med.

– Laddinfrastrukturen släpar generellt sett efter utifrån att nya batteriplattformar kan utvecklas fortare, säger Mårten Aurelius, Business Unit Manager på WireFlow.

Förutsatt att batterierna når marknaden i större skala 2026–2027 kommer de att ställa helt nya krav på laddstationerna. Enligt Aurelius krävs effektnivåer på omkring 1–1,5 MW DC för att möjliggöra laddning på bara några minuter.

– Detta ställer stora krav på elnätet. Den här typen av laddare ansluts ofta till mellanspänningsnätet med en egen transformator, och det är inte ovanligt att man stöttar med energilager för att klara av effekttoppar. Laddstationen och kablaget måste även kylas då det uppstår stor värmeutveckling – vilket ställer stora krav på både laddstation och infrastruktur, säger han.

Han betonar också att det inte bara är infrastrukturen som påverkas. Batteriet behöver även vara förvärmt för att kunna ta emot energin på ett effektivt sätt.

Benjamin C. McLellan, forskare vid fakulteten för energivetenskap, Kyoto University, menar också att infrastrukturen släpar efter, särskilt utanför Kina. I Kina har elbilstillverkaren BYD, som står bakom det nya batteriet Blade Battery 2.0, implementerat så kallad ”flash charging” på 1 500 kW. Deras batteri klarar att gå från 10 till 97 procent på endast nio minuter.

– Infrastrukturen är inte redo i de flesta delar av världen – det vill säga att Kina har en väl utbyggd laddningsinfrastruktur, medan många andra delar av världen saknar den, men även elnätets förmåga att hantera massiv laddning med hög effekt kan utgöra ett problem, säger Benjamin McLellan.

I dagsläget klarar de snabbaste publika laddarna i Sverige omkring 350–400 kW. Donut Labs solid-state-batteri, som i labbmiljö uppges kunna laddas på omkring 5–6 minuter med en laddhastighet på 11 C, motsvarar en toppeffekt på cirka 1 100 kW från laddningsstationen, för ett batteri på omkring 100 kWh.

Hur snabbt ett batteri kan laddas beror dock på både spänningsnivå och kapacitet. Generellt tar det cirka 20 minuter att ladda från 20 till 80 procent för fordon med 800-voltsarkitektur, såsom Kia EV6 och Hyundai Ioniq 5, uppger Aurelius.

Nyare plattformar ökar dock tempot ytterligare. Enligt Aurelius har kommande modeller som BMW Neue Klasse och Volvo EX60 laddkapacitet upp mot 400 kW.

Samtidigt går utvecklingen ännu snabbare i Kina, men att detta skulle kunna implementeras i Sverige inom kort ser Aurelius som mindre sannolikt.

– Vi kommer säkert att nå dit i vissa laddhubbar, men det ligger ganska långt fram innan vi ser en bred utbyggnad av den typen av teknik.

Trots utmaningarna är McLellan positiv till utvecklingen.

– Bortsett från infrastrukturfrågan tror jag att snabbladdning kommer att bidra till att öka elbilarnas attraktionskraft, säger han.