Electrums framtid avgörs i november
Kungliga tekniska högskolan behöver minska sina årliga lokalkostnader. Därför ser man över sina campus i bland annat Kista. Men här finns ett omfattande labb att ta hänsyn till.
Under gårdagen kunde Evertiq och flera andra medier rapportera om KTH:s översyn av sina campus. Enligt en rapport kämpar högskolan kämpar ekonomiskt och skulle behöva minska sina årliga lokalrelaterade kostnader med drygt 150 miljoner kronor.
KTH har därför utrett för att i reda siffror och fakta visa vad det kan innebära att flytta verksamhet från campus Södertälje respektive Kista till KTH Campus vid Valhallavägen. Gällande KTH i Kista är dess natur, som Evertiq tidigare rapporterat, av en mer komplex natur. Här har man Electrumlaboratoriet, som med sitt omfattande renrum skulle innebära en rejäl att omplacera någon annanstans än i Kista.
Enligt en analys skulle en utredning för en samlad infrastruktur för mikro- och nanoteknologi inkluderande verksamhet inom kvantteknik ha tidsperspektivet fem år och en satsning i storleksordningen 500 till 1 000 miljoner kronor för nyetablering på Valhallavägen, alternativt cirka 100 till 200 miljoner kronor för en anpassning och modernisering av befintliga laboratorier i Kista.
Samtidigt som man skulle få bukt med hög arbetsbelastning för lärare i Kista bedöms labbet som särskilt komplex och skulle föra med sig stora konsekvenser om den vore separerad från EECS. Analysen från i maj säger att en världsledande infrastruktur inom halvledarområdet kan gå förlorad utan kontakt med EECS. Innovation i samverkan med näringslivet riskerar att avstanna. Forskningen inom halvledarteknik kommer drabbas hårt och indirekt läggas ned. Svårighet att genomföra vissa kurslaborationer gällande avstånd och schema lyfts även fram.
Labbföreståndaren: ”Finns något unikt här”
Evertiq gjorde ett besök vid Electrumlabbet i mitten på december i fjol och togs med på en rundvandring i de långa vita korridorerna. Under ledning av Nils Nordell, föreståndare för labbet i Kista, framgick det att verksamheten håller jämna steg med industrin och att det finns något ”unikt här” i meningen att forskningen bedrivs till stor del i utrustning som har en industriell potential.
”Den teknologiska nivån gör att man heller inte behöver flytta forskningen till en annan miljö när det blir aktuellt för produktion. Serierna vi kan tillverka är små, men det är mycket värdefullt att ha den kapaciteten på plats. Det är något som gör att man bockar av allt fler kritiska steg när det är dags att ta nästa steg, till exempel om man vill tillverka i större volymer hos ett foundry eller upprätta egen produktion. Det man har är med andra ord beprövat,” förklarade Nils.
Sverige och halvledartåget
Gällande Sveriges vara eller icke vara i det globala halvledartåget har det skrivits spaltmeter om detta. Evertiq pratade med Thorbjörn Ebefors, tidigare programchef på Smartare Elektroniksystem, i början på december förra året och om Sveriges förutsättningar för att locka hit större tillverkande aktörer inom området.
Det finns mycket som talar för Sverige, utvecklade han. Landets materialkunskaper är stora, berggrunden är mycket stabil och energin är ren och billig. Egenskaper som han anser vara mycket mer fördelaktiga än i delarna av världen som har den absoluta majoriteten av produktionen.
”Men, det saknas en politiskt vilja,” sade Thorbjörn och tog finska Okmetic som ett exempel på motsatsen, där man har investerat 400 miljoner i sin finska fabrik, som i sin tur kommer generera 500 arbetstillfällen.
Förhoppningen är att något liknande ska hända här. Men det är inte enbart pengarna som räknas, utan även att skapa mjukare värden i form av ett krafttag i utbildningsväsendet för att skapa en framtidstro hos unga. Och, inte minst, samordning.
”Vi är flera som springer åt olika håll i detta, och som har olika syn på vad som är viktigt. Det behövs en paraplyorganisation som tar ett samlat grepp om alla vertikaler i detta; forskning, produktion, infrastruktur, demosajter och som efterfrågar finanser för detta. Ett expertråd med en färdplan,” sade Thorbjörn.
Frågan är om och hur en förändring i Electrumlaboratoriets nuvarande läge, med en nära koppling till EECS och näringslivet i telekomnavet Kista, skulle påverka dess verksamhet. Och hur skulle det påverka utbildningsväsendet och forskningen ur ett nationellt perspektiv. Det är frågor som Evertiq ska ha under luppen i höstmörkret.
Nästa steg är nu att resultatet av analyserna presenteras på universitetsstyrelsen idag, 4 oktober. Därefter ska KTH:s ledningsgrupp ska ta fram ett beslutsförslag som universitetsstyrelsen kan ge ett inriktningsbeslut utifrån den 22 november.
