Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
© Evertiq
Elektronikproduktion |

Fullspäckat schema när Evertiq Expo intar Malmö

2022 var första året som Evertiq Expo gick av stapeln i Malmö, detta efter 10 år i Lund. Malmö Arena ansågs vara den mest passande platsen i hela Sydsverige för expansionen med hela Malmö, Lund och även Köpenhamn med omnejd på kort avstånd. Den 16 maj 2023 är det dags igen.

I år har Evertiq ägnat stor uppmärksamhet åt den pågående utvecklingen på marknaden och världen i stort och organiserat ett program som vi känner speglar just det.

Vad händer efter bristen? Att komponentindustrin är en otroligt dynamisk industri är ingen nyhet och vi har regelbundet sett hur den faller offer för dess egen cyklikalitet – där det svänger stort från överutbud till allokering

De senaste åren har dock varit något speciellt, och skiljer sig från vanlig cyklikalitet. En enda stor röra, en blandning av transportproblem, ökning i efterfrågan samtidigt som industrin upplevde stora brister inom många komponentfamiljer – brister som till viss del fortfarande existerar under den nuvarande nedgången.

Cyklikalitet är inget som kommer att försvinna från industrin, med det sagt blir frågan snarare: ”Hur kan man lindra problemen som uppstår när utbud och efterfrågan inte stämmer överens?”

Distributören Sourceability menar att den framtida försörjningskedjan kommer att bli mer komplicerad och att den kommer att behöva fler digitala verktyg för att skapa en kvasi-global transparens – för så väl produktinformation, tillgänglighetsvarningar och transaktionsprocesser.

Georg Steinberger kommer under Evertiq Expo Malmö att lyfta olika sätt att förbättra insynen i leveranskedjan genom ett samarbetssätt över företagsgränser.

Designa för tillverkning

Prototypframställning inom elektroniktillverkning är processen att skapa en första version av en elektronisk enhet för att testa designens funktion och prestanda innan massproduktion.

Metoden Design for Manufacturability (DFM) är ett tillvägagångssätt som tar hänsyn till tillverkningsprocessernas möjligheter och begränsningar när man designar en produkt. När man applicerar DFM i sin process skapas helt enkelt prototyper med massproduktionskrav i åtanke.

Dessa prototyper kan sedan testas för prestanda och kvalitet, medan tillverkningsproblem kan identifieras och lösas redan i prototypstadiet. Det hela innebär en mer strömlinjeformad väg till massproduktion – och minimerar därmed kostnader och risker förknippade med kvalitetsproblem när den är klar för massproduktion. Kim Engmark från Nord Electronics Solutions kommer under Evertiq Expo Malmö att prata djupare om prototypframtagning för elektronikproduktion, och även DFM-metoden.

Sverige ett industriland i världsklass

Den svenska elektronikindustrin kanske inte alltid tar den plats den förtjänar, men faktum kvarstår att Sverige är ett industriland i världsklass – och en stor del av anledningen är att vi är i världsklass vad gäller elektroniksystem.

Det strategiska innovationsprogrammet Smartare Elektroniksystem har sedan starten 2015 haft i uppdrag att öka konkurrenskraften och tillväxten inom svenska elektronikbranschen. Samtidigt har programmet adresserat tre huvudutmaningar: ökad samverkan effektivitet i värdekedjor, att vidareutveckla svensk spetskompetens, och att säkra kompetensförsörjningen.

Flertalet svenska bolag – bolag som Sivers Wireless, Beammwave och Epishine, har genom Smartare Elektroniksystems stöd lyckats driva fram och vidareutvecklat sina produkter, tagit nya kommersiella kliv och etablerat sig på sina valda marknader. Smartare Elektroniksystem har därmed en speciell plats inom den svenska elektronikindustrins ekosystem. Anna Wibom, ny programchef för Smartare Elektroniksystem kommer under dagen att berätta om de projektfinansieringsmöjligheter som finns för framtidens elektroniska system och samtidigt lyfta goda exempel från tidigare projekt.

Det kan bli kostsamt att missa slutprovning av de regulatoriska kraven

Ingen har väll missat att det ligger i allas intressen att man har sitt på det torra när det kommer till regelefterlevnad. Certifieringar, testresultat och dokumentation är en trygghet för slutkunden men också en kvalitetsstämpel för företagen. Men om man inte närmar sig processen korrekt så kan det komma att kosta, och det en hel del. Ett exempel i närtid är norska Easee, vars laddboxar blev belagda med försäljningsförbud av Elsäkerhetsverket. Det fanns enligt myndigheten både problem med konstruktionen men framför allt handlade det om bristfällig dokumentation.

Evertiq har tidigare rapporterat om vikten hålla sig på det torra när det kommer till den regulatoriska biten av produktutveckling. Kapplöpningen om att snabbt få ut sin produkt på marknaden kan komma att kosta mer än det smakar om någon slår ner på antingen konstruktion, eller något så ”enkelt” som dokumentation.

Fredrik Hirn, som till vardags jobbar hos Intertek, en leverantör av just kvalitetssäkrings-, provnings- och certifieringstjänster, kommer under Evertiq Expo Malmö att prata om hur företag kan skydda sitt varumärke och säkra lönsamheten genom just regelefterlevnad.

Hur tacklar man exploderande marknadspriser?

Under de senaste åren har industrin mött den ena utmaningen efter den andra. Dagens utmaning är dock ett resultat av tidigare utmaningar, stigande kostnader – över hela spektrat. Så, hur tacklar man prisökningar i en industrin som befinner sig i ständig utveckling?

Innan man har gått igenom hela processen för att få ut en elektronisk produkt på marknaden kommer man att ställas inför ett antal kostnadsöverväganden. Detta inkluderar allt från tillgången på material, kvalitetssäkring, efterfrågan på marknaden, för att inte tala om produktionsprocesser och arbetskostnader – men det är samtidigt inte allt.

I en tid av stigande priser på material, komponenter, energi, metaller och kemikalier är varje möjlighet att minska de totala produktkostnaderna avgörande för ett företags framgång.

Samtidigt har materialbrist även påskyndat implementeringen av nya regler för kvalitetskontroll och avfallshantering, vilket har medfört ytterligare administrativa kostnader. Brist på material, misslyckande med att ersätta uttjänta delar eller komponenter under produktion och allt för optimistiska inköpsstrategier kan alla spela en stor roll i att öka produktionskostnaderna. Att ta tag i strategier för att kostnadseffektivisera produkten bör utvecklas så tidigt som möjligt – redan vid designstadier av mönsterkortet, detta är något som Sebastian Seifert från KSG GmbH kommer att lyfta på scenen under Evertiq Expo Malmö.

Planera för att dina komponenter inte alltid kommer att vara tillgängliga

Obsolescence, eller inkurans som det heter på svenska, är något oundvikligt. Det ligger i vår branschs natur att fortsätta förnya sig och därmed lämna det gamla bakom. Men Komponentinkurans behöver inte och bör inte betyda produktinkurans.

Inkurans i lager uppstår när en artikel börjar närma sig slutet av sin produktlivscykel. För en elektronisk komponent infaller detta när den inte längre är tillgänglig från originaltillverkaren enligt originalspecifikation. Är man inte med på bollen när detta sker kan det innebära en potentiellt kostsam omdesign – och ny testning (kvalificering) – för att få produkten tillbaka på marknaden. Eller så har du redan en plan för händelser som denna på plats.

Det här är inget nytt fenomen, men inte heller det mest omtalade. Vad som dock är nytt i det hela, enligt Rochester Electronics i alla fall, är att livscykeln för många elektroniska komponenter förkortas, och det allt snabbare. Bolaget pekar på att en stor andel av världens efterfrågan på elektroniska komponenter drivs av konsumentelektronik, en sektor som bekant har korta – och får allt kortare – produktlivslängder. Rochester menar att detta innebär att inkurans därför drabbar allt fler företag, mer regelbundet än någonsin tidigare.

Graham Copperwheat från Rochester kommer att dela med sig av sin kunskap inom ämnet och hur man minimerar effekten av komponentinkurans på scenen under Evertiq Expo Malmö.

En global chipkapplöpning – EU kontra USA

Den globala halvledarbristen visade – på ett ganska smärtsamt sätt – hur dagens halvledarindustri, med produktion koncentrerad till Asien, skapade stora flaskhalsar för industrin när Covid-19-pandemin stängde hela städer skapade kaos när det kom till logistik och transport in och ut från stora handelsnav.

Både USA och EU har svarat på detta genom att presentera halvledarfrämjande rättsakter, annars kallade Chips Act, som båda syftar till att säkerställa regionernas tillgång, motståndskraft och tekniska ledarskap när det gäller teknik och tillämpningar som använder halvledare.

Medan EU fortfarande dividerar om sin egen halvledarfrämjande rättsakt är den amerikanska CHIPS and Science Act redan ett faktum – och fort har gått. Ungefär ett år från att det hela presenterades tills dess att president Biden skrev en verkställande order och det hela var en lag. Vad som följt är att flera stora halvledarprojekt har offentliggjorts, där samtliga pekar på halvledarakten som en direkt anledning till etableringarna.

Tittar vi på EU så har det inte gått i samma hastighet. Under de senaste månaderna har EU diskuterat subventioner till halvledarindustrin; utan något uppenbart slut i sikte om du lyssnar på branschrepresentanter. Vad som hänt är att Europas halvledarfrämjande rättsakt, European Chips Act har gått vidare till Europaparlamentet för slutförhandling – och där är vi kvar.

De skiljer sig också något år i både omfång och vad det är man ska göra för att nå till denna tillgång av halvledare och uppnå den motståndskraft man talar om. Den amerikanska versionen satsar hårt på produktion medan EU:s motsvarighet siktar på att bygga vidare på redan starka sidor – världsledande organisationer och nätverk på forsknings- och teknikområdet samt framtidsinriktade utrustningstillverkare.

Under Evertiq Expo Malmö 2023 kommer Evertiq att presentera en jämförelse mellan dessa halvledarfrämjande rättsakter. Hur står sig dessa mot varandra? Vilka är de viktigaste skillnaderna? Hur har andra länder och regioner reagerat på dessa storskaliga halvledarprojekt? Och framför allt – vad är effekterna av dessa hittills? Det är dessa frågor som vi tänker fördjupa oss i.

Förutom dessa punkter kommer scenen att intas av talare från InnoLas Solutions GmbH, Thundercomm Technology Co., Ltd., Tritech Solutions, Martinsson Elektronik AB samt InnoFour.


Annons
Annons
Visa fler nyheter
2024-04-25 14:09 V22.4.31-1
Annons
Annons