Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
© maksim pasko dreamstime.com Analys |

Fem händelser som kom att påverka industrin 2022

Ett år präglat av halvledardebatter, batterifabriker och komponentbrist har snart gått till historien. Evertiq fortsätter att blicka tillbaka på händelser som skakade om industrin under 2022. Den här gången täcker vi in allt ifrån jordbävningar, till geopolitiska spänningar.

Den tillverkande industrin tillhör en av de största pelarna på jordklotet. Dels sysselsätter man en ohygglig mängd människor i direkt produktion, men man involverar även ett närmast kolossalt nätverk av leverantörer av kritiska tjänster och komponenter. Redan innan den sista skruven har fastnat i plastkåpans gängor har ett myller av människor redan haft ett finger med i färdigställandet av produkten, och minst lika många ska vara med på vägen från europapall till slutdestination.

Samtidigt som industrin är så omfattande blir den också sårbar. För, ju högre korthuset är – och ju fler kort som är involverade – desto hårdare blir fallet. För, som vi bevittnat under de gångna två, tre åren, kan den enklaste komponent som inte finns tillgänglig göra en ytmonteringslina stillastående. Och när det kommer till exempelvis naturkrafter, geopolitiska spänningar och fullskaliga krig kan effekterna bli enorma.

Jordbävningar i Asien

Det innevarande året har inte varit något undantag för de stora industriländerna i öst. Det hann gå tre dagar in på det nya året när Taiwan drabbades av ett skalv med styrka 6 på Richterskalan. För den inhemska jätten blev effekterna knappt märkbara, rapporterade Trendforce.

Den 22 januari var det Japans tur. En serie kraftiga jordbävningar ägde rum vid landets sydöstra kust och påverkade de japanska halvledarjättarna Renesas och Toshiba i ganska stor omfattning. Det skulle ända fram till slutet på februari för Toshiba att komma tillbaka till samma produktionsnivåer som innan jordskalvet. Men, snabbspolat till kvällen den 16 mars var det dags igen. Ett skalv med en styrka på 7,3 slog ned som en hammare vid landets nordöstra kust. Samtidigt som den var stark lyckades både Renesas och Murata vara på fötterna igen en vecka senare. Skalvet fick en uppföljare den 16 april, men uppgavs inte ha påverkat Renesas nämnvärt.

Taiwans sensommar inleddes av en serie skalv med en styrka på upp emot 6,8, men rapporterades ha haft en begränsad påverkan på de tillverkande bolagen Nanya Technology, Micron, Innolux, Yageo och Walsin Technology.

Invasionen av Ukraina

Det har snart gått ett år sedan Rysslands president, Vladimir Putin gav beskedet att invadera sitt sydliga grannland, Ukraina. Under drygt 300 dagar har omvärlden på daglig basis blivit påmind om krigets hänsynslösa råhet och hur det skövlat liv, splittrat vänner, familjer och ödelagt städer, byar och hem.

Efter tre år av brist på komponenter och störningar i transportsektorn skapade kriget ytterligare ett lager till de sargade leveranskedjorna. Det var nu inte enbart transistorer, plaster, metaller och försenade båtar som gällde, utan även försörjning av energi och olika typer av gaser, för till exempel produktion av halvledare.

Men en aggression kommer sällan utan motreaktioner. Sedan den ryska armén marscherade över den ukrainska gränsen i slutet på februari har ett flertal sanktioner drabbat krigsföraren, kombinerat med en våg av bolag som helt eller delvis har övergett sin verksamhet i landet. Enligt en lista sammanställd vid Yale-universitetet uppgår siffran till över 1,000 bolag, en siffra som överensstämmer med en lika omfattande kartläggning gjord av KSE-institutet vid Kievs handelshögskola.

Bland bolagen som Evertiq har rapporterat om sticker Ericsson och NCAB ut ur mängden. Medan den svenska telekomjätten kommunicerade ett utträde ur Ryssland i mars, framgick det att bolaget ansökt och fått tillstånd för att få exportera produkter till landet med vad man kallar för "dubbla användningsområden". Mönsterkortsleverantören NCAB däremot tog beslutet i maj att helt och hållet sälja sin verksamhet i landet för en rubel.

Kinas Zero-Covid-strategi

Kina är ett av länderna som har haft – och fortfarande har – hårda restriktioner i syfte att stävja smittospridningen av covid-19. Regeringen har stått fast vid sin strategi sedan 2019, i samband med isoleringen av staden Wuhan, att antalet smittofall ska hållas så nära noll-strecket som möjligt.

Men att utfärda masstestningar, införa karantäner och att sjösätta omfattande nedstängningar har gått från något som frambringar stolthet hos befolkningen, till att i dag reta gallfeber på drabbade invånare. Man är trötta på de strikta åtgärderna, och protesterar högljutt mot dem.

Kina är, som de flesta vet, en enorm nation inom den tillverkande delen av elektronikindustrin. Här, närmare bestämt i Shenzhen, även kallad världens största elektronikmarknad, finns industrins största kontraktstillverkare, Foxconn (Hon Hai Precision) och den mönsterkortstillverkande jätten Unimicron.

Foxconn har rapporterats haft stora problem under de stränga restriktionerna. Så sent som i slutet på oktober avslöjade en källa på insidan för Reuters att kontraktstillverkaren arbetat febrilt med att motarbeta frustration hos sina anställda, där arbetare i flera fall har flytt fabriksområdet.

När situationen blir så här komplex väcks instinktivt frågan om hemvändande produktion. Efter att komponentnavet Huaqiangbei i Shenzhen stängdes ned i början av mars kontaktade Evertiq den svenska mönsterkortstillverkaren MMAB, bland annat med frågan hur viktig lokal eller åtminstone europeisk produktion är, givet den senaste tidens händelser.

”Generellt har vi sett tendenser de senaste åren på ett ökat intresse för lokalproducerat eller i varje fall ökad efterfrågan på svenskt eller ett europeisk produktionsalternativ. I och med pandemin så har det intresset ökat avsevärt. Och med den situation vi befinner oss i nu, med allt större osäkerhet kopplat till försörjningskedjan, så ser vi också fler företag som går från ord till handling och verkligen strategiskt flyttar en del projekt till Sverige och Europa. Det tror jag också kommer öka med tiden, då vikten av balansen i sin supply chain kommer bli allt mer viktig, och där tror och hoppas jag att både svensk och europeisk produktion kommer spela en betydande roll,” sade vd, Tobias Hjelm till Evertiq.

Ökad protektionism och handelskrig

Konflikten mellan USA och Kina har inte visat några vidare tecken på att svalna under året. Jag skulle argumentera för att de handelsmässiga stridigheterna snarare fick nytt bränsle.

Den troligtvis största skvätten tändvätska kom i form av USA:s verkställande order för Chips and Scienct Act, ett 52,7 miljarder dollar tungt lagförslag som ska främja utveckling och tillverkning av halvledare. Detta möttes av stark kritik från Kina, som ser den som ett  hot mot handeln och även en attack mot kinesiska företag. Under en presskonferens tillfrågades Wang Wenbin, talespersonen för Kinas utrikesministerium, om ministeriets syn på det nya lagförslaget.

”Den skulle snedvrida de globala halvledarförsörjningskedjorna och störa internationell handel,” sade Wang Wenbin, något han menar Kina bestämt är emot.

Han fortsatte att säga att skyddsåtgärderna i lagförslaget har en stark geopolitisk underton och utgör ytterligare ett exempel för USA:s användande av ekonomiskt tvång.

USA har vridit upp sin protektionism ytterligare till att även placera ett hårt tryck på amerikanska medborgare som arbetar i den kinesiska halvledarindustrin. Enligt ett uttalande till The Register från Steven Okun, tidigare högt uppsatt tjänsteman inom den amerikanska transportstyrelsen, får anställda på andra sidan av Stilla Havet enligt hans observationer väga mellan sitt amerikanskt medborgarskap eller att vara kvar.

USA har dessutom fler kinesiska bolag hamnat på det amerikanska försvarsdepartementets svarta lista över bolag som man anser har militär koppling. Ett av dessa är Hasselblads ägare, drönartillverkaren DJI, som Evertiq tidigare rapporterat om.

Men Kina är inte sämre – Evertiq rapporterade i början på veckan att Kina förbereder ett femårigt stödpaket för inhemsk produktion av halvledarkomponenter på 143 miljarder dollar. Satsningen ses som en direkt respons till de amerikanska sanktionerna, och ska göra landet mer självständigt i värdekedjan.

Samtidigt är detta en konflikt som inte enbart inkluderar USA och Kina, det finns även europeiska nationer och bolag som på sätt och vis hamnar i kläm av rivalerna. Nederländska ASML, som har ett närmast monopol på litografimarknaden, har upplevt påtryckningar från så väl USA som hemlandet att upphöra både leveranser till och kundkontakter i Kina.

Chips Act

”20 procent av halvledartillverkningen bör vara i Europa 2030”. Så lät det när Europakommissionens president, Ursula van der Leyen höll ett brandtal vid World Economic Forum den 20 januari i år.

Behovet av halvledarkomponenter i Europa kommer att fördubblas under det kommande decenniet – och så som det ser ut nu har regionen inte medel nog att möta detta, påpekade presidenten.

Ja, det här året har präglats även av debatter kring hur det globala produktionsnätverket för halvledarkomponenter ska se ut om åtminstone tio år. Och det vi kommer se då blir det definitiva kvittot på de amerikanska, europeiska och kinesiska satsningarna, som uppgår till 57,2 respektive 46 och 143 miljarder dollar.

För Europas del yrkar van der Leyen på att stärka så väl leveranskedjorna som befintlig forskning, utveckling och innovation. Man vill även uppmuntra till investeringar och ökad produktionskapacitet.

”Rättsakten om europeiska halvledar-chip kommer att rita om spelplanen för den europeiska inre marknadens globala konkurrenskraft. På kort sikt kommer den att öka vår motståndskraft mot framtida kriser genom att göra det möjligt för oss att förutse och undvika störningar i leveranskedjorna. Och på medellång sikt kommer den att göra Europa till en industriledare inom denna strategiska bransch. Med rättsakten om europeiska halvledarchipp banar vi väg för investeringar och strategin. Men nyckeln till framgång ligger i händerna på Europas innovatörer, våra forskare i världsklass, de som har fått Europa att blomstra under årtiondena,” skrev EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, i ett pressmeddelande.

Evertiq kontaktade halvedarexperten Gunnar Malm på KTH för hans syn på satsningen ur ett svenskt perspektiv.

”Man gör en ovanligt tydlig prioritering när den nämner att man vill “stärka Europas forskningssektor och teknologiska ledarskap” som den första av fem punkter i Chips Act. Med den utgångspunkten blir det tydligt att akademisk forskning kan skapa värde för samhället, säger Gunnar till Evertiq, och fortsatte:

”Det finns ett visst mått av krishantering i förslaget men överlag dominerar ett strategiskt tänkande för en utveckling fram mot år 2030. Det är väldigt positivt att man lyfter fram avancerade teknologinoder bortom 5 nanometer. Det finns ett antal forskargrupper i Sverige med sådan nyckelkompetens och dessa grupper är väletablerade i Europeiska akademiska nätverk.”

Debatten präglas även av Sveriges roll i den globala halvledarindustrins värdekedja. I den ena hörnan uppmuntras både innovation och utökad produktionskapacitet med argument som bottnar i landets teknologiska kunskaper samt geologi och energiresurser, medan skeptikerna tittar på negativa konkurrensfaktorer och marknadseffekter.

Vi har alla förutsättningar i världen för att locka hit större tillverkande aktörer, både teknologiskt, geologiskt och infrastrukturellt sett,” sade Thorbjörn till Evertiq under en träff på Teknikföretagens kontor i Stockholm tidigare i år.

Samtidigt finns det risker med att Sverige inte tar sin plats i diskussionerna i Europa. Framför allt nu när åtskilliga miljarder står på spel via EU:s rättsakt Chips Act, där bolag som Infineon och STMicroelectronics med största sannolikhet kommer suga upp en stor del av pengarna.

Mikael Östling, professor tillika prorektor på KTH, menar att det är nu det gäller.

Vi kan inte vara sist på bollen när Europa sätter in värstingkapaciteten. Vi behöver vassare förespråkare i Europakommissionen och i expertgrupperna, med stor branscherfarenhet och bra kontaktnätverk. Och att våga, framför allt, sade Mikael Östling till Evertiq.

Men, det kanske finns goda utsikter, trots allt. Under ett diskussionsmöte på IVA i Stockholm, med fokus på en nationell strategi i halvledarfrågan, lade regeringen fram området som en prioritetsfråga med förhoppningar om att lyckas i vårens slutförhandlingar, då Sverige kommer att axla ordförandeposten.

Annons
Annons
2023-02-01 23:01 V20.12.5-1
Annons
Annons